Annons

Du är här

Förvirring kring byggregler

Publicerad8 mars 2005  Textmup

Debatt

Robert Jönsson. Är vi tillbaka på 40-talet med lokala byggregler? Det frågar sig Robert Jönsson i denna debattartikel som diskuterar sammanblandningen av nybyggnation och lagen om skydd mot olyckor (LSO).

Boverket har i ett brev till Räddningsverket påpekat att det förekommer brandkårs-PM som kan uppfattas som lokala byggregler. Boverket har hittat flera exempel på både högre och lägre säkerhetsnivå än de som gäller i byggreglerna från Boverket (BBR). Boverket ger ett exempel från Lunds Brandförsvar, en PM som gäller utrymningsstrategi från mindre hotell. Här har Lund, enligt Boverket, ställt högre krav än BBR för automatiskt brandlarm och lägre än BBR för utrymningsvägar.

Av denna skrivelse rörande lokala byggregler kan man tro att vi är tillbaka på 40-talet. Så illa kan det väl ändå inte vara?

Exemplet i skrivelsen är inte det enda på att man lokalt både har högre och lägre säkerhetsnivåer än BBR – det lär finnas liknande alster i många kommuner.

Framförallt slås jag av den sammanblandning av nybyggnation och ändring (ombyggnad) och LSO som tycks existera. Vidare så efterfrågas fortfarande GUD, det vill säga någon som vet allt och kan svara rätt eller fel. Jag har hela tiden levt i tron att det är en ingenjörsuppgift.

Nåväl, jag är för att vissa tolkningar och generella »avsteg« analyseras på samma sätt som krävs i BBR och att de görs tillgängliga för alla. Jag kan hålla med om att det saknas rätt mycket råd och anvisningar som skulle kunna klara ut de enklaste fallen och göra livet lättare för alla byggare. Men så länge inga pengar avsatts för det så lär det inte bli gjort.

Att varje kommun gör egna »föreskrifter« främjar inte ett likvärdigt brandskydd i Sverige och ställer dessutom brandkollektivet i konstig dager eftersom byggarna upplever det som att »vi« inte verkar kunna vår sak.

Jag hoppas att Boverket och SRV gemensamt kan ta ett krafttag både när det gäller utbildnings- och informationsinsatser, men även mer konkret gällande råd och anvisningar.

Robert Jönsson, Lunds Tekniska Högskola

Jan Gustafsson svarar

Låt Boverket och Räddningsverket vara profeterna som ger riktlinjer – tolkningarna får bygga på ingenjörsmässiga bedömningar. Vi ska lita på vårt eget omdöme!

Får en nybliven konsult komma med några kommentarer på den i mitt tycke intressanta diskussion du skapat och som så väl behövs? Min filosofiska läggning gör att jag inte kan avhålla mig från att ta tag i tråden på dina religiösa anspelningar.

En grundtanke jag har är att vi har svårt att ta till oss att vi gått från regelstyrning till resultatstyrning. Det »paradigmskiftet« kräver en hel del eftertanke, det finns inga enkla svar.

Precis som i livet och det här med Gud. Gud är inte svaret på alla lösningar om man nu tror att Gud är ett levande väsen som styr och ställer. Gud är snarare en mängd goda principer som vi människor bör leva efter (min tolkning). Nog med spekulationer kring Gud, men likheten med det vi sysslar med har samma syfte. Det finns några grundläggande principer när det gäller brandskydd (närmare bestämt fem stycken enligt min mening) nertecknade i en »bibel« som Boverket svarar för och en i LSO som Räddningsverket står för.

Vår uppgift blir att omsätta dem i de projekt vi är inblandade i. Den ingenjörsmässiga bedömningen.

Det betyder att vi ingenjörer behöver lita på vårt egna omdöme och våga ta ställning. Med andra ord bör vi förstå vilka principer som styr oss. Därifrån utgå från dessa principer och omsätta detta till ett resultat i vad vi vill uppnå och hur vi kommer dit. Vitsen är att vi inte ska peka på att det ska vara på det viset för det »står där«. Vi behöver förklara vad vi vill uppnå och få vår mottagare (beställare) att också förstå varför och vad resultatet blir. Uteblir denna process missar vi poängen med att ha resultatstyrning. Resultatstyrningen innebär ju att vi har möjligheter att välja ett brandskydd enligt de förutsättningar som passar oss bäst. I gengäld ska vi kunna tala om hur vi kommit fram till vår lösning och på vilka grunder. Det är denna process som skapar insikt hos våra kunder och förhoppningsvis gör att de förstår att ta till vara de lösningar vi ger dem.

Det betyder också att varken Boverket eller Räddningsverket ska tolka hur vi når resultatet. Idén med systemet är att vi där ute på »marknaden« ska ansvara för hur det blir. Den aktör som möjligen kan gå in och ge oss förslag på tolkningar kan vara SBF (eller möjligen BIV). Låt Boverket och Räddningsverket vara profeterna som ger riktlinjer – tolkningarna får bygga på ingenjörsmässiga bedömningar. En annan viktig aspekt i detta sammanhang är att just lyfta fram den ingenjörsmässiga bedömningen och att den inte är någon vetenskap. Den bygger på att vi gör val och tror på att vi får det resultat vi eftersträvar. Vetenskapen som finns inom vårt område får utgöra grund för våra bedömningar.

Skilj alltså på vetenskapliga slutsatser och ingenjörsmässiga bedömningar – de är inte samma sak. Brandskyddet kommer aldrig att vila på helt vetenskapliga grunder.

God bless you!

Jan Gustafsson , brandingenjör, Bengt Dahlgren AB

Nummer 2—2005

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 2—2005.