Annons

Du är här

Babul Akther och Kalpona Akter är grundarna bakom BCWS, som kämpar för arbetares rättigheter. Enligt dem är brandsäkerheten i fabriken mycket dålig.

»Våra arbetare blev mördade«

Publicerad15 april 2011  Text Patrik Chi

Utblick

Tredje branden på ett år. Ändå ser H&M inga brister hos leverantören i Bangladesh. Men fackliga representanter menar att brandsäkerheten har försummats och vill inte kalla bränderna för olyckor.

– Jag hörde folk säga att det kanske är en annan fabrik, på andra sidan vägen. Hur kan det brinna igen? Men jag kände på mig att det var i Garib & Garib, säger Jamila som förlorade sin mamma.

Det har blivit mörkt när vi träffar Jamila i en enkel bostad, ett stenkast från klädfabriken där hennes mamma dog. Vi befinner oss i Gazipur i Bangladesh, tre mil norr om huvudstaden Dhaka. Här produceras en stor del av västvärldens kläder och fabrikerna ligger tätt.

I fabriken Garib & Garib produceras kläder för flera storföretag och H&M är den största köparen. Det har gått ungefär ett år sedan den där torsdagskvällen den 25 februari 2010. Kvällen då Garib & Garib stod i lågor och 21 arbetare, de flesta kvinnor, förlorade sina liv och lämnade efter sig sina familjer. 19-åriga Jamila och hennes två yngre bröder är en av familjerna.

– Jag, min man och mina bröder åt middag strax efter klockan nio, mamma hade gått tillbaka till fabriken för att arbeta. När klockan var kvart över nio hörde jag skrik och förstod att något var fel. Jag tog min bror i handen och började gå mot fabriken, jag är inte så lång, jag såg bara röken komma från fabriken, berättar Jamila.

Hon vänder blicken nedåt när hon pratar om sin mamma och om vad som hände. Om hur hon svimmade när hon fick höra att en kvinna på sjunde våningen dött och hur hon gick hem, med brodern som gråtandes sprang efter henne. Mamman begravdes två dagar senare.

Låsta dörrar

Enligt den statliga kommissionen som utredde branden var det en kortslutning på andra våningen som fick garn att antändas. Samtidigt gick strömmen och hela fabriken hamnade i mörker. Elden spred sig snabbt. Eftersom det var sent på kvällen var de flesta av fabrikens 3 500 arbetare inte där. Elden skapade kraftig rök som tog allt syre och kvävde arbetarna. Enligt bangladeshiska medier var fabrikens dörrar låsta, något som inte är ovanligt, eftersom man vill förhindra stöld. Brandkåren tvingades göra hål i väggar och klippa upp galler framför fönster för att kunna rädda folk. En chef från brandkåren berättade senare för den bangladeshiska tidningen The Daily Star att det inte fanns tillräckligt med brandsläckare för den sju våningar stora fabriken. Enligt tidningen hade ägarna inte heller installerat rökdetektorer eller pumpar, något som brandkåren begärt. Ingen av de elva vakterna på plats hade kunskap om hur man använder brandsläckare. Fabriken har också kritiserats för att ha dålig ventilation, vilket ledde till att röken stängdes in tillsammans med arbetarna.

23-årige Akid och hans fru arbetar också i fabriken. I skjortfickan skymtar hans id-kort från Garib & Garib. Akids svärfar var en av männen som avled i branden.

– Jag gick från jobbet vid nio och strax efter såg jag rök och att det brann. Jag frågade någon som sa att det var en annan fabrik som brann, men sen hörde jag att det var Garib & Garib, berättar Akid medan han lutar sig fram, händerna hårt knutna. På vägen till sjukhuset dog hans svärfar. Han blev fyrtio år. Akid tror att dörrarna till fabriken var låsta.

Inga anmärkningar enligt H&M

Men enligt H&M:s presschef Jennie Tapper-Hoël var dörrarna inte låsta. Det fanns inga anmärkningar på brandsäkerheten vid den senaste kontrollen innan branden i februari. Det var inte första gången det brann i Garib & Garib. I januari 2009 eldhärjades fabriken och i augusti samma år brann det igen. Då dog två människor. Branden i februari är inte heller den senaste. Den 13 april, strax efter det att fabriken öppnade på nytt, brann det igen. Då skadades tio människor.

Faktum är att bränder i de bangladeshiska klädfabrikerna är något som händer ofta. Sedan 1990 har 188 olika klädfabriker eldhärjats och fler än 250 människor dött. Det är sällan någon ställs till svars för bränderna, trots dålig brandutrustning och dålig elsäkerhet. Många gånger hävdas det att arbetarna varit inlåsta i fab­riken. Ofta har branden börjat på grund av ett elfel. Precis som i Garib & Garib.

H&M:s chef för socialt ansvar är Helena Helmersson. Hon vill inte kommentera brandkårens uppgifter om att utrustningen var »nästan värdelös«. H&M:s egna inspektioner täcker in de synliga bristerna, säger hon. Som till exempel låsta nödutgångar och trasiga brandlarm. Helena Helmersson säger att det dessvärre betyder att man inte kan förutse vad som kan hända vid kraftig rökutveckling. Som i fallet Garib & Garib.

Helena Helmersson menar att det är myndigheternas ansvar att se till att en fabrik är godkänd enligt den bangladeshiska lagen. Trots att hon själv säger att de bangladeshiska myndigheterna inte har resurser att se till att lagarna efterlevs. Landet har också toppat listan över de mest korrumperade länderna hela fem gånger. H&M har gett de drabbade ersättning, men har kritiserats av bland andra det internationella nätverket Clean Clothes Campaign att den är för låg.

H&M är den enda köparen från fabriken som har gett ersättning och man har också avsatt en miljon kronor för att förebygga bränder i bangladeshiska textilfabriker.

Ingen olycka

Kalpona Akter, ledare för arbetarorganisationen Bangladesh Center for Worker's Solidarity, visar bilder från fabriken. Det är utbrända symaskiner och förkolnade rester av bord.

– Dörrarna var låsta, säger hon.

Men enligt H&M var dörrarna olåsta?

– Det stämmer inte. Det har vi också sagt till H&M.

Hur vet du det?

– Arbetarna som blev räddade ur branden har sagt det. Och vi har bildbevis, säger Kalpona och visar en bild på ett uppbrutet lås på en dörr från fabriken.

Kalpona fortsätter att visa foton. Hon stannar upp vid bilder av de döda arbetarna. Det är inga förkolnade kroppar hon visar utan fullt identifierbara människor. Det ser ut som att de sover. Här, någonstans bland alla bilder finns Jamilas mamma och Akids svärfar.

– Människor borde få veta, säger Kalpona upprört. Detta var inte en olycka. När du har låst dörren där folk arbetar och de dör för att de andats in kemikalier och rök, då kan jag inte säga att det var en olycka. De blev mördade. Våra arbetare blev mördade.

Fabriksarbetarnas namn är fingerade.

»Sedan 1990 har 188 olika kläd­fabriker eldhärjats och fler än 250 människor dött

H&M:s uppförandekod

3.1 Byggnadssäkerhet

»Vi kräver att våra leverantörer och övriga affärspartner alltid prioriterar sina medarbetares säkerhet. Vi godtar inte att man använder farlig utrustning eller bedriver verksamhet i undermåliga byggnader.«

3.2 Brandskydd

Nödutgångar på samtliga våningsplan ska vara tydligt utmärkta och ha god belysning.

Ingen del av utrymningsvägen får vara blockerad. Utrymning genom nödutgångarna ska alltid vara möjlig under arbetstid. Samtliga medarbetare på arbetsplatsen, även arbetsledare och annan personal, ska regelbundet utbildas i hur de ska agera vid brand eller i andra nödsituationer. Regelbundna utrymningsövningar ska genomföras och omfatta samtliga medarbetare. Det ska finnas utrymningsplaner och brandskyddsutrustning. 

Nummer 3—2011

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 3—2011.