Annons

Du är här

Det behövs en helhetsbild över de bakomliggande orsakerna till bostadsbränder.

Påverkar beteendet bostadsbränderna?

Publicerad15 juni 2011  Text Katarina Lagerwall

Forskning

Ett nytt forskningsprojekt ska kartlägga den mänskliga faktorn vid bostadsbränder. Idag saknas mycket kunskap om hur personer agerar när det börjar brinna i hemmet.

– Vi vill få fram fakta över hur det ser ut för att kunna minska antalet bränder och få ner dödstalen, säger Per-Erik Johansson, projektledare och chef på Brandforsk.

Bostadsbränder är ett gissel för samhället både vad gäller mänskligt lidande och materiella skador. Trots riktade informationsinsatser och förbättrat tekniskt brandskydd i hemmen syns inga tecken på en minskning av olyckorna i statistiken. I genomsnitt i landet omkommer 120 personer i de cirka 6 000 bostadsbränder som räddningstjänsten larmas till varje år.

Slutsatsen som går att dra utifrån statistiken är att det finns en kunskapslucka att fylla på området. Därför startar nu Brandforsk ett projekt för insamling av erfarenheter av bostadsbränder tillsammans med räddningstjänsten. Målet är att få en helhetsbild över de bakomliggande orsakerna till bränder i boendemiljö.

– Idag samlas det bara in data om varför det har börjat brinna i bostaden och vem som blir ersättningsskyldig, men man tittar inte på om det är något i vårt beteende som har påverkat brandens utveckling, säger Per-Erik Johansson. Vårt syfte är att ta reda på vad det är som gör att det brinner så pass ofta som det gör i bostäder och varför insatserna på det förebyggande arbetet inte har gett större resultat. Vi är övertygade om att det finns en mänsklig faktor som måste vägas in.

Forskningen om vilken typ av personer som omkommer i boendemiljöer är ganska ny, vilket förklaras med att brandskydd av tradition har betraktats som ett tekniskt område enligt Per-Erik. Fokus har legat på att ha tillräckligt motståndskraftiga byggnader för att hinna utrymma vid en brand. Avsaknaden av evidensbaserad kunskap om hur människor beter sig vid bostadsbränder gör det därför svårt att sätta in effektiva åtgärder. Det vi vet idag är att äldre och funktionshindrade som bor kvar hemma löper störst risk att omkomma vilket troligen är kopplat till nedsatt förmåga att agera.

– Vi vet redan hur man ska bygga brandsäkert men vi använder oss inte alltid av detta för att höja brandskyddet i fastigheterna. Därför får det heller ingen större effekt på dödstalen – de flesta som omkommer gör det i sina bostäder. Det är en av orsakerna till att vi har börjat titta på andra faktorer.

Brandforsk studie ska pågå i tre år med start i maj 2011, och de räddningstjänster som deltar är Storstockholms brandförsvarsförbund, Södertörns brandförsvarsförbund, Brandkåren Attunda, Norrtälje räddningstjänst, Uppsala brandförsvar, Karlstadsregionens räddningstjänst och Räddningstjänsten Storgöteborg.

Spännande frågor

 

Trots koncentrationen kring Stockholmsregionen är Per-Erik nöjd med representationen.

– Befolkningsmässigt täcker vi in en tredjedel av Sverige och har med kommuner som omfattar allt från glesbygd till storstad. Det som saknas är norra delen av landet men i nuläget ser vi inget behov av att ta in fler kommuner.

Däremot kommer troligen grannlandet Finland att ingå. Helsingfors räddningstjänst har visat stort intresse för projektet.

– Det finns stora likheter, men även skillnader, mellan våra nordiska länder som skulle kunna studeras för att se om det kan öka vår kunskap om bostadsbränder.

De frågor som ska undersökas är vad som har orsakat branden, varför det har börjat brinna och varför det har blivit så stora skador baserat på uppgifter om bland annat individens ålder, kön, bostadsmiljö och mänskligt beteende. Informationen kommer att samlas in av de olika räddningstjänsterna som ett tillägg i insatsrapporten. Normalt görs det bara en brandorsaksutredning vid större händelser, men här ska även små bränder som har stoppats i tid utredas.

– Det nya är att vi samlar in uppgifter som inte tidigare har samlats in. Små händelser kan innehålla faktorer som hur personen har agerat för att förhindra branden att bli större som vi kan lära oss något av. Tanken är att vi ska täcka hela skalan av bränder, säger Per-Erik.

Men rapporterna berör bara insatser där räddningstjänsten varit på plats, vilket uppskattas vara ungefär en fjärdedel av alla bostadsbränder. Mörkertalet kring brandtillbud som inte får några eller mycket små konsekvenser är stort.

– Där kommer vi inte åt fler händelser än tidigare. Vår studie bygger på att det blir ett larm, säger Per-Erik.

Unik kunskapsbas

Resultatet av projektet väntas bli en omfattande kunskapsbas som är unik för Sverige. Och redan nu finns material att analysera från Storstockholms brandförsvar som har samlat in data från nästan 700 bostadsbränder. Underlaget från Brandforsks studie kommer att bli tre gånger så stort vilket gör det möjligt att bryta ner statistik på kommun- och stadsdelsnivå.

– Materialet blir säkrare med tiden, men vi kommer fortlöpande göra analyser och diskutera mellan de olika räddningstjänsterna för att se trender och tendenser. Och agera på dem såklart.

Förhoppningen är att det nya forskningsprojektet ska ge en bra grund för att i framtiden kunna förebygga bränder i bostadsmiljö genom att sätta in bättre och mer effektiva åtgärder.

– Huvudidén med studien är att kunna påverka vanliga människor eller agera mot till exempel socialtjänst, hemtjänst och byggbolag ur ett funktionellt perspektiv för att minska antalet bränder och dödstalen. Men hittar vi något som skulle kunna åtgärdas med regler eller lagar kan man tänka sig att även de kan påverkas, avslutar Per-Erik.

Bostadsbränder

Det finns totalt cirka 4,4 miljoner bostäder i Sverige.

Varje år inträffar omkring 25 000 bostadsbränder och räddningstjänsten larmas till ungefär 6 000 av dem.

Frågor som studien ska belysa

  • Hos vem brinner det?
  • Hur ser bostadsmiljön ut?
  • Hur har olika individer i brandens närhet agerat i samband med branden och varför agerade de som de gjorde?
  • Vilken var brandorsaken och hur såg händelseförloppet ut?
  • Vilket brandskydd fanns i bostaden och hur fungerade det?

Källa: Storstockholms brandförsvarsförbund

Nummer 4—2011

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 4—2011.