Annons

Du är här

Här demonstreras en metod med sprängramar för att spränga upp hål vid en brand istället för att använda traditionell håltagning.

Taktik och metod som släcker vindsbränder

Publicerad18 oktober 2011  Text Karin Wandrell

Räddningstjänst

Årets Skadeplatskonferens, den andra i ordningen, hade denna gång vinds- och takbränder som tema. Det finns ett stort behov av att lära, utveckla och dela erfarenheter, något konferensen vill bidra till.

Trots ett regnigt Katrineholm var stämningen i topp inne i Tallåsaulan när Roger Ågren, brandmästare, Storstockholms brandförsvar, inledde konferensen.

– Vi vill skapa en mötesplats för praktiskt skadeplatsarbete som ska spegla det pågående och livslånga lärandet, säger Roger. Programgruppen har velat fånga idéer, kunskap och erfarenheter från hela räddningstjänsten.

Jämfört med förra året har programgruppen valt ett smalare perspektiv denna gång genom att koncentrera sig på vinds- och takbränder, men erfarenheter och metoder från dessa kan appliceras även vid andra insatser.

Författarna till »Taktikboken«, Magnus Mattson, brandingenjör och operativt befäl i Köpenhamn och Malmö, och Linus Eriksson, brandingenjör och chef inom Trafikverket, var dagens första föreläsare. De tittade närmare på varför vindsbränder ofta utvecklas till storbränder.

– Det handlar om kraftiga brandförlopp, att kunna läsa byggnader och brandförlopp, långa insatser med stor risk för kollaps av byggnadskonstruktioner, håltagning på hög höjd och långt eftersläckningsarbete, säger Magnus. Frågan är om vi kan hantera detta inom räddningstjänsten?

Magnus och Linus menar att räddningstjänsten alltför ofta försöker hålla fast vid vardagliga rutiner och bygga på dem vid en stor brand. Istället gäller det att tänka på ett nytt sätt. Tre kritiska faktorer för att lyckas och få ett bra resultat vid vindsbrand är tiden, rätt verktyg/metodik och uthållighet.

– Vi måste våga ifrågasätta det vi gör, säger Linus. Skapa till exempel mer tid i inledningsskedet genom att använda IR-skanning som ger ett helt annat beslutsunderlag. Våga loopa, en insats är en dynamisk händelse. Anpassa insatserna efter brandens förlopp. Läs och omvärdera hela tiden och se till att du kan försörja besluten under hela insatsen.

Är det du ser det du tror?

Cecilia Uneram, brandingenjör, Brandskyddsföreningen, frågade sig om räddningstjänsten besitter rätt kunskaper för att kunna dra nytta av de byggnadstekniska förutsättningarna vid en brand.

– Använder vi oss av kunskapen? Lär vi av andras erfarenheter? Är vi ordentligt förberedda? För att kunna välja rätt taktik och metod måste vi känna till byggnadens byggnadstekniska brandskydd.

Efter en snabb genomgång av byggreglernas utveckling historiskt stannade hon upp vid 1994, året då funktionskrav för första gången kom in i bbr, Boverkets byggregler.

– Plötsligt fanns möjligheten att göra på andra sätt än detaljreglerna gav utrymme till. Det har bland annat inneburit nya material och konstruktionslösningar. Ambitionsnivån har egentligen inte sänkts, eftersom samma krav råder, men i praktiken innebär det att man nu använder material som uppfyller minimikraven r0 och r 15 vilket gör att marginalerna är borta, säger Cecilia.

Idag vet ofta inte räddningstjänsten vad som väntar bakom fasaden på nybyggnationer. Ett sätt att förbereda sig är genom objektsorienteringar för att ta reda på hur byggnaden är konstruerad och vilka förutsättningar som råder.

– Byggnadsteknisk kunskap är ännu viktigare idag vid en insats. Det gäller att titta både in- och utvändigt, diskutera inom gruppen och göra en uppföljning på stationen. Brandskyddsföreningen tittar just nu på möjligheten att ta fram en gemensam norm för insatsplanering.

Nyckeln till framgång är enligt Cecilia byggnadsteknisk kunskap, objekt­­kännedom, insatsstöd, kunskap kring metod- och teknikval, uppföljning och utredning samt erfaren­hetsöverföring.

Hon avslutade med att uppmana räddningstjänsten att våga ifrågasätta och ställa krav.

– Jag var själv alldeles för snäll många gånger under mina år inom räddningstjänsten. Brandskydd måste få kosta! Vem ska driva brandskyddsfrågor om inte räddningstjänsten gör det?

Välj rätt metod för effektiv släckinsats

Krister Palmqvist, insatsledare vid Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund, har tolv års erfarenhet av skärsläckarkonceptet som utvecklare och utbildare.

– Vi famlade i mörkret de första åren och har fått lära oss under resans gång. Skärsläckaren tränger undan syret och stör jämvikten branden strävar efter. Den kyler inte bara brandgaserna utan släcker även branden. I Borås har vi fördelat skärsläckarkonceptet i alla kommuner.

Krister påpekar också att en släckbil innehåller hela fyra olika släcksystem vilket ställer krav på befälen.

– Det gäller att tolka situationen och veta förmågan på verktyget för att välja optimalt släcksystem. Ju mer insatt i funktionen du är ju mer effekt ger systemet.

Borås har anpassat sitt övningsfält efter metodanvändning för att kunna skapa scenarier som efterliknar verkliga bränder så långt som möjligt. Det ger bra möjlighet att öva sig i att läsa de olika fenomen man möter på brandplatser.

Offensiv övertrycksventilation gör enligt Krister den största nyttan och sparar mest värden, men det ställer krav på utbildning. Många bränder hade kunnat bli betydligt mindre om man använt övertrycksventilation tidigare i insatserna.

Borås har hittills utbildat 8 500 brandmän i skärsläckarkonceptet och över 12 000 i övertryckssystem. Att gå från idé till verksam metod tar enligt Kristers erfarenhet ungefär 10 år innan allt fungerar och är accepterat.

– Grunden är att använda metoder enligt den information man får på brandplatsen. Att avgöra vilket/vilka ben i triangeln syra, bränsle och värme som dominerar och sedan välja metod efter detta för att bibehålla släckeffekten och lösa problemet snabbt.

Insatsledning – ett komplext hantverk

 

Stefan Flood har arbetat som insatsledare i 13 år i Stockholm och känner igen sig i Magnus Mattsons och Linus Erikssons tänk. Han har medverkat i tv-programmet »112 – på liv och död« och inledde med att visa upp ett avsnitt om en brand i en förskola eftersom denna typ av verksamhet finns över hela landet.

– Det var en anlagd brand i ett förråd som gått över i fasaden och sedan via takfoten spritt sig till takkonstruktionen som var helt osektionerad. Vi använde olika släckmetoder, från dimspik till skärsläckare, strålrör och lafs. Vi lyckades rädda en del av byggnaden trots den snabba brandspridningen.

För att lyckas med brand i takkonstruktioner listar Stefan ett antal framgångsfaktorer: Bedöm spridningens hastighet och försök fördröja branden, klara och tydliga sektorsindelningar, tänk flera metoder och fastna inte i en enda, bli bra på håltagning i alla konstruktioner, tänk i hot och omfall.

– Den sammanlagda kompetensen, från ledning och neråt, avgör om man lyckas. Glöm heller inte säkerheten och var noggrann genom hela insatsen. Var noga med att värdera resurserna vid val av taktik och sist men inte minst – sätt in rätt resurs i rätt tid! n

Nummer 6—2011

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 6—2011.