Annons

Du är här

När de boende trivs i området och med sina grannar, blir de en aktiv del i områdets brandskydd.

Snyggt, rent och trivsamt

Publicerad5 mars 2012  Text Karin Wandrell

Bostadsbränder

Inom allmännyttan försöker man på olika sätt förebygga brand i sina fastigheter och områden. Nolltolerans för blockerade utrymningsvägar, nära samarbete med räddningstjänsten och att förhindra tillfällen till brott är några exempel.

Den ideella föreningen Fastighetsägare i Järva bildades 2007 och består av hyresvärdar, bostadsrättsföreningar och lokalfastighetsägare i förorterna Akalla, Hjulsta, Tensta, Rinkeby och Kista utanför Stockholm. Deras vision är att Järva ska bli en trygg, trivsam och väl fungerande del av Stockholm med bra rykte och högt anseende.

– Föreningens uppgift är att arbeta inom de områden som kan skapa ökad trygghet. Vi tittar mycket på fysiska åtgärder. Grundtanken är att förebygga tillfällen till brott, säger Ronny Bergens, vd för Fastighetsägare i Järva. Därför har vi tittat mycket på hur miljön ser ut, både ute och inne, för att kunna förebygga via fysiska åtgärder.

Totalt består Järva av 24 000 lägenheter och runt 75 procent av fastighetsägarna är medlemmar i föreningen. Hittills har man hunnit besiktiga cirka 85 procent av fastigheterna.

– Vi upplever framför allt källarmiljöerna som otrygga. De används som tjuvgömmor, knarkcentraler och för allmänt bus. Därför fokuserar vi på åtgärdsprogram som bland annat begränsar tillgängligheten till källarna så att bara de som ska ha tillgång har det.

Ronny Bergens menar att portkoder fungerar bra för dem som är ärliga men inte som skydd. Då är elektroniska låssystem med taggar bättre eftersom de är bundna till en person. Dörrar som ger stort motstånd och överblickbara yttre miljöer är andra exempel.

– Tjuven ska inte få arbeta ifred utan porten ska vara fullt synlig så att »goda ögon« i omgivningen kan se vad som händer. Den yttre miljön i stort handlar bland annat om att det inte ska finnas några gömda ytor och att samordna de olika aktiviteter som pågår i området.

Brand- och säkerhetsvärdar

Området har inte speciellt stora problem med bränder. Efter Rinkebybranden 2009, som krävde sju människoliv, infördes ett system med brand- och säkerhetsinformatörer som ska finnas närvarande i området för att skapa relationer och förmedla information. Målet är att ge ökad kunskap om brand och andra trygghetsskapande åtgärder för den enskilde samt beskriva räddningstjänstens roll i samhället. Informatörerna är flerspråkiga och har interkulturell kompetens. Fastighetsägarna har också rekryterat lokala väktare genom ett väktarbolag som lägger ner mycket tid på relationsskapande verksamhet.

– Anledningen till att vi i de flesta verksamheter väljer att att använda oss av lokalt rekryterade personer är insikten att människor lättare tar till sig muntlig information, säger Ronny Bergens. Våra värdar är mycket duktiga och har utvecklat tjänsten själva.

Föreningen bekostar också tre väktarbilar som går dygnet runt och arbetar med allmän bevakning. De gör även punktinsatser efter behov. I arbetet ingår också att skapa en relation med de boende så att de vet varför väktarna är där.

– De ska inte uppleva att de blir vaktade utan istället se väktarna som människor av kött och blod. Relationsskapande åtgärder är överlag mycket viktigt och det var något vi lade stor tonvikt vid under upphandlingen. Vi har också ett bra samarbete med närpolisen som också är duktiga på att bygga relationer med de boende för att få arbetet att fungera. Föreningen har hållit på i fyra år nu, men för att kunna gå vidare i vårt arbete måste vi väcka engagemang och få hjälp av andra intressenter.

Infört nolltolerans

ÖrebroBostäder har nolltolerans när det gäller blockering av utrymningsvägar i sina fastigheter.

– Generellt inom bolaget har vi aviserat, informerat och framför allt börjat agera för att få bort lösa saker från trappuppgångarna, säger Mattias Looström, distriktschef på ÖrebroBostäder. Vi har skickat ut information till hyresgästerna om varför det ska vara rent från brandfarliga material i trappuppgångarna. Vi har också börjat avlägsna och förvara det material som ändå står där. Hyresgästen får sedan lösa ut detta mot en kostnad. Det har gett bra resultat hittills.

Rätten att föra bort till exempel barnvagnar och cyklar är något av en gråzon. Mattias Looström menar att det framgår väldigt tydligt i lagen att det är straffbart att blockera utrymningsvägar och skulle något hända är det fastighetsbolagets ansvar.

– Vi kan inte bara nonchalera detta. Huvudsyftet är ju att rädda liv. Efter de första veckornas diskussioner har det lett till ett ändrat beteende bland de boende. När de väl förstår anledning och syfte brukar det lösa sig. Men självklart uppstår frågor som till exempel var barnvagnen nu ska placeras. Vi har försökt lösa det på olika sätt genom att hitta alternativa platser, allt från i lägenheten till förråd, cykelrum och så vidare.

Tuffa åtgärder

MKB är Malmös största fastighetsägare med sina drygt 22 000 lägenheter. Under 1990-talet var bränder ett problem, särskilt i Rosengård.

– Räddningstjänsten åkte dit nästan dagligen, säger Anders Jalgard, brandskyddsansvarig på MKB. Det gjorde att vi tog till en del tuffa åtgärder som att helt stänga vindarna och låsa källarna så att bara de boende fick tillgång till dem. Vi såg också till att husvärdarna gick igenom trappuppgångar och källare dagligen för att rensa dem från brandfarligt material. Idag gäller det för hela beståndet, men vi började där behovet var som störst.

Ibland hinns inte morgonrundan med och då tar MKB hjälp av sina städbolag. Ser de att något blockerar trappuppgången rapporteras det in till kontoret som sedan tar upp frågan med de boende.

– Det fungerar rätt bra. Vi har ganska goda rutiner kring detta, säger Anders Jalgard. Vi var också ett av de första bostadsbolagen som redan år 2000 satte in brandvarnare i alla våra lägenheter. Varje gång någon från vår personal besöker en lägenhet i något ärende ska de kontrollera att brandvarnaren fungerar. Men det kan ju gå år mellan gångerna i vissa fall och det är hyresgästens ansvar att byta batteri vid behov. Ringer någon till oss och anmäler att brandvarnaren inte fungerar fixar vi givetvis det.

MKB har infört en särskild brandskyddsorganisation där vd har yttersta ansvaret och Anders Jalgard har det övergripande ansvaret. Men för att det ska fungera praktiskt gäller det att delegera.

– Vi har fyra fastighetsområden där respektive fastighetschef ansvarar för drygt 5 000 lägenheter. Under sig har de förvaltarna som fungerar som brandskyddsombudsmän och har arbetsansvaret för husvärdarna som kallas för brandskyddskontrollanter. Förutom morgonrundorna gör brandskyddskontrollanterna fyra större brandskyddsronder per år. Då kontrolleras bland annat att rökluckor och utrymningsvägar fungerar som de ska.

Bränderna har minskat och det senaste halvåret har MKB bara haft 2–3 bränder i hela beståndet.

– Vi hade betydligt fler tidigare. Brandskyddsarbetet har bidragit, men det är säkert lite av en tillfällighet också tror vi. Vi har haft lite tur helt enkelt.

Köket – en brandfälla

Köket är den vanligaste platsen för brand i bostad. ÖrebroBostäder har under det senaste året valt att gå ifrån de klassiska spisarna med gjutjärnsplattor och ersatt dem med spisar med induktionshäll i gemensamhetsköken i studentkorridorerna.

– Det är av två anledningar. Dels tror vi på en längre livslängd med induktionshäll än keramisk häll, dels minskar vi risken för bränder. Tidigare hände det ibland att man trodde sig sätta på ugnen, men det visade sig vara en platta istället. Låg det då någonting ovanpå på spisen, som en tidning, fattade den eld med rökutveckling som följd, säger Mattias Looström. I och med införandet av induktionshällar minskar vi den problematiken och risken.

Den sista induktionshällen installerades våren 2011 på Studentgatan och sedan dess har ÖrebroBostäder inte haft någon brandincident i kök på denna adress.

En annan relativt vanlig orsak till brand är torrkokningar. Bolaget har därför tittat på olika lösningar och bestämt sig för att installera en spisvakt, som även släcker vid brand- och rökutveckling, i nyproduktioner av seniorboenden.

– Just i seniorboenden kommer sådana spisvakter att bli standard. Befolkningen blir allt äldre och vi har sett att den kundgruppen drabbas av brand oftare än andra.

Samarbetar med räddningstjänsten

I det vanliga beståndet kommer de nya spisarna vid spisbyte att utrustas med en timerfunktion från och med årsskiftet 2012. Det gäller de spisar som är 60–70 centimeter breda och de utgör cirka 90 procent av beståndet.

– Vi byter mellan 800 och 1 000 spisar varje år, säger Mattias Looström. Därför har vi beslutat att vi vill ha in denna funktion för att förhindra torrkokningar. Det är den största insatsen vi gör som vi hoppas ska ge volymeffekter.

Även MKB har diskuterat spisvakter, men anser att tillverkarna ännu inte riktigt nått fram till den effektivaste lösningen.

– Vi avvaktar lite med detta, säger Anders Jalgard. Vi har ganska mycket kontakt med Räddningstjänsten Syd och de har på eget initiativ utbildningar för våra boende där de berättar vad som händer om en brand uppstår och hur man ska agera i en sådan situation. Vi räknar med att de ska hinna gå igenom alla våra områden under en femårsperiod.

Även ÖrebroBostäder samarbetar med räddningstjänsten. Tillsammans med Nerikes brandkår har de årliga träffar med hyresgästerna i vissa kvarter i de olika bestånden.

– Förra året hade vi en 112-dag i Vivalla med polis, ambulans och räddningstjänst. De visade bland annat en film om vad som händer när en barnvagn fattar eld i en trappuppgång. I samband med detta kunde vi pusha lite extra för vår nolltolerans och anledningen till varför vi inte vill ha saker stående i utrymningsvägarna, säger Mattias Looström.

Miljöstugor och avfallshantering

Avfallshanteringen är ett annat viktigt område. I Järvaområdets storskaliga bebyggelse har miljöstugorna placerats vid de stora parkeringarna. Eftersom områdena är byggda för att separera gång- och biltrafik gör det att miljöstugorna inte blir lika tillgängliga för de boende, men däremot för folk utifrån.

– Det dumpas en hel del avfall här som inte alls hör hemma i en miljöstuga, säger Ronny Bergens. Det skapar en grogrund för skadedjur, bränder etcetera. Därför har vi infört särskilda återvinningsteam som håller ordning vid de cirka 100 miljöstugorna. Även dessa team är rekryterade lokalt och har utbildats genom föreningen. Deras uppgift är att städa och hålla rent och se till att avfallsentreprenörerna hämtar där det behövs.

För att avfallshanteringen ska fungera har man valt att förenkla sorteringen vilket innebär att det är entreprenörens jobb att finsortera. Allt för att det ska vara så enkelt som möjligt för de boende.

MKB har under årens lopp råkat ut för en del bränder i sina miljöstugor.

– Vi har miljöstugor nästan överallt utom i de centrala fastigheterna där det inte finns plats. Soptunnorna i plast kan vi inte göra mycket åt men numera bygger vi miljöstugorna i material som ska vara brandbeständigt och det har gett resultat, säger Anders Jalgard.

Tips på åtgärder

för ett tryggare bostadsområde

  • Håll trappuppgångar och utrymningsvägar fria från skräp, cyklar, barnvagnar och liknande.
  • Begränsa tillgången till källare och förråd.
  • Städa gångar,källare, vindar och förråd regelbundet.
  • Installera spisvakt och/eller spistimer.
  • Kontrollera brandvarnare regelbundet.
  • Låt inte tjuven arbeta ifred – satsa på överblickbara yttre miljöer så att »goda ögon« kan se vad som pågår i området.
  • Bygg bra relationer mellan boende och polis, väktare samt räddningstjänst.
  • Byt ut kodlås mot ett nyckelsystem med taggar.
  • Utbilda och ta hjälp av värdar med lokal förankring.
  • Bygg miljöstationer i brandsäkra material. Håll rent ute och inne. Töm så ofta det behövs.

Nummer 2—2012

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 2—2012.