Annons

Du är här

Fokus i »Häfa i 5:an« ligger på att brandmännen behöver barnens hjälp i deras vardag, och som vardagsbrandman måste man såklart få testa utrustningen.

»Vi vill främja ett gott beteende«

Publicerad19 oktober 2012  Text Karin Aase

Skola

Redan 1997 började några brandmän inom Räddningstjänsten Storgöteborg att arbeta förebyggande mot anlagd brand med barn och ungdomar. Idag omfattar verksamheten »Häfa i 5:an« 9 500 femteklassare, varje år. Men gör det någon skillnad? På konferensen »Skolan Brinner« i oktober kom en del av svaren på den frågan.

Nitton femteklassare står i total koncentration i en halvcirkel. Blickarna riktas uppåt där brandstången gör entré genom hålet i taket. Plötsligt hörs ett susande ljud och brandman Per Palmqvist glider ner och landar mitt bland barnen och deras något avundsjuka blickar. Klass 5 B från Flatåsskolan är på besök på Frölunda brandstation och kollar in allt från bilar till larmkläder.

Men det här är inget vanligt studiebesök, utan en del av Räddningstjänsten Storgöteborgs verksamhet »Häfa i 5:an / Du behövs«, där Häfa står för »händelsebaserat, förebyggande arbete«. Grundtanken är att genom att jobba med barnens värdegrund stimulera dem till att vilja vara med och hjälpa till i samhället utifrån sin egen förmåga. Här handlar det om att man vänder sig till alla elever i en viss årskull, istället för att bara vända sig till barn som bedöms ha ett riskfyllt beteende.

Fokus i »Häfa i 5:an« läggs på att skapa en förtroendefull stund och tillit mellan barnen och de brandmän som är med och håller i utbildningen. Däremot nämns inte anlagd brand över huvud taget.

– Det är inget »ajabaja«, utan vi vill främja ett gott beteende istället för att nämna ett icke-önskvärt sådant, förklarar Pernilla Alsterlind, samordnare för förebyggande åtgärder mot anlagd brand på Räddningstjänsten Storgöteborg. Forskning visar att förmaningar snarare skapar ett intresse för det förbjudna, och därför vill vi hellre visa på det roliga och fina i att hjälpa till. Det här är ett positivt byggande där vi visar att vi tror på barnen.

Lyssnar koncentrerat

Det är därför Flatåsskolans femteklassare inte stannar kvar i det rökdoftande omklädningsrummet utan följer med Per Palmqvist och hans kollega Martin Westers in i ett av brandstationens klassrum. En stor roll-up vid ena väggen visar en glad elvaårig flicka klädd i för stora larmkläder, och på whiteboarden hänger löpsedlar från den lokala kvällstidningen med rubriken »Vi är nyutbildade vardagsbrandmän!«.

När Martin Westers och Per Palmqvist börjar berätta om sitt jobb lyssnar eleverna koncentrerat, och med allvarliga miner tar de emot budskapet att brandmännen faktiskt behöver hjälp av just dem.

– Vi kan inte vara överallt samtidigt, så vi behöver er hjälp, förklarar Martin Westers.

Budskapet upprepas gång på gång: hur barnen kan hjälpa till med att larma om något händer, hur de kan hjälpa till genom att stänga dörren om de upptäcker brand, helt enkelt hur viktig deras insats är. Barnen lyssnar och berättar gärna om vad de har gjort för hjälpsamma saker och hur skön den känslan är. Brandmännen lyssnar uppmärksamt, och läraren Marco Raappana tittar stolt på de engagerade barnen.

Så här håller det på hela förmiddagen, och bara på Frölunda brandstation tar personalen emot ett 20-tal skolklasser under fyra veckor i höst, och lika många under en månad under våren. I hela Storgöteborg omfattas 9 500 elever det här läsåret, vilket motsvarar cirka 97 procent av femteklassarna.

Vad leder då allt det här till? För att ta reda på det har forskaren Sofia Persson på Göteborgs universitet utvärderat »Häfa i 5:an«, och resultatet av hennes arbete presenterades på konferensen »Skolan Brinner« i oktober av Pernilla Alsterlind och hennes kollega Josefin Åkerström från Räddningstjänsten Storgöteborg.

Skapar positiv bild

– Utvärderingen visar att eleverna överlag får en positiv och nyanserad bild av räddningstjänsten, och dessutom god kunskap om bränder, vilket kan bidra till att motverka olyckor, förklarar Pernilla Alsterlind.

Däremot är det inte lika enkelt att se om »Häfa i 5:an« faktiskt minskar anlagd brand. Rapporten visar att Häfa har potential att minska de bränder som uppstår genom barns lek med eld, det vill säga bränder som uppstår genom ren okunskap. Men att barnen får mer kunskap om brand är i sig inget som förhindrar att de anlägger bränder av till exempel emotionella skäl eller under påverkan av grupptryck.

– Att förebygga ett fenomen som anlagd brand är komplicerat, och vi måste förstå att man inte kan informera bort hela det här problemet, konstaterar Pernilla Alsterlind. Ska vi nå resultat måste vi prata med barnen, men vi måste också jobba på en högre nivå där både skolpersonal och föräldrar är involverade och där vi jobbar med värdegrundsfrågor på ett helt annat plan.

Precisera ytterligare

Rapportens rekommendationer inför framtiden är bland annat att precisera verksamhetens syfte ytterligare, samt att räddningstjänsten ska försöka involvera skolorna mer redan i planeringsfasen. På så vis hoppas man att fler lärare ska göra som Marco Raappana och hålla förlektioner och följa upp besöket på brandstationen. Det finns också förslag på att till exempel precisera syftet med ansatsen, samt att ge ytterligare fortbildning för räddningstjänstens instruktörer för att på så sätt ytterligare stärka deras motivation.

Pernilla Alsterlind är själv väldigt glad över rapporten och dess rekommendationer.

– Tidigare har mycket av det preventiva arbetet gått på intuition, men ju mer vi vet desto mer kunskapsbaserat kan vårt arbete bli. Jag tycker att allt som kommer fram genom Brandforsks särskilda satsning mot anlagd brand är en guldgruva, och min önskan är att vi verkligen ska kunna använda all den här kunskapen och verksamhetsanpassa den.

»Eleverna har god kunskap om bränder vilket bidrar till att motverka olyckor.«

Nummer 6—2012

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 6—2012.