Annons

Du är här

På gång – nya insatsrapporter

Publicerad11 januari 2013  Text Lotta Fredholm

Forskning

Arbetet med att ta fram nya insatsrapporter är i full gång. På önskelistan står färre rutor att kryssa i och samtidigt bättre möjligheter att ta fram statistik för att kunna bedriva bättre forskning.

Räddningstjänsten rycker ut på 100 000 insatser varje år, varav omkring 6 000 är brand i byggnad. I efterarbetet ingår att fylla i de fyra lilakantade sidor som utgör huvud­delen av insatsrapporten följt av det tvåsidiga rödkantade formuläret som i detalj behandlar bland annat brandens orsak och omfattning.

– För en »enkel« brand i lägenhet som hanteras av en brandstyrka kan insatsrapporten ta omkring 20 minuter att skriva, säger Per Jarring, chef vid avdelningen för Olycksutredning & Analys vid Räddningstjänsten Storgöteborg. Men vid en om­fattande fastighetsbrand skriver flera rapportörer var sin del av insatsrapporten vilket säkert tar mer än 10 timmars arbetstid i anspråk.

Översyn på gång

I Storgöteborg gör räddningstjänsten 8 500 utryckningar per år, vilket motsvarar ett drygt tjugotal per dag, som var och en ska rapporteras.

Inrapporteringen är frivillig men kommunerna är flitiga; uppåt 98–99 procent av alla insatser rapporteras. Den insamlade datan förvaltas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, i databasen IDA.

– Men vi har fått indikationer på en sjunkande motivation att rapportera och att man ibland kanske tar genvägar för att kryssa sig igenom formulären snabbare, ­säger Thomas Gell, chef för enheten lärande vid olyckor vid MSB, som har tagit initiativ till en översyn av insatsrapporterna.

Men det finns fler anledningar.

– I de nuvarande rapporterna saknas de »hårda fakta« som behövs som underlag för forskning, säger Per-Erik Johansson, chef för Brandforsk. Vi vet att brandskadorna kostar omkring 5 miljarder kronor per år i Sverige men inte vad det är som kostar mest. Och med det nuvarande systemet går det heller inte att på något rimligt sätt att ta reda på det.

Studiebesök i London

Brandskyddsföreningen i England har ett rapporteringssystem som vid stora händelser­ är kopplat till försäkringsbolagens beräkningar av de egendomsskador som en viss brand gett upphov till. Förra året var Thomas Gell och Per-Erik Johansson på studiebesök i London för att ta del av hur den datainsamlingen ser ut. Tanken är att även den typen av data ska kunna länkas till de nya insatsrapporterna.

Per-Erik Ebbeståhl, Trygghets- och säker­hetsdirektör i Malmö stad, är ordför­ande för det användarråd som samarbetar med MSB i utvecklingen av en ny insamlingsstrategi, där den nya insatsrapporten är en del.

Han pekar på att rapporterna har flera funktioner. En är att ur ett beställarperspektiv fånga hur räddningstjänsten utför sin uppgift – gör man rätt saker på rätt sätt? En annan är att ur ett medborgarperspektiv­ dokumentera myndighetsutövningen och insatsen för att upprätthålla rättssäker­heten. Ur ett myndighetsperspektiv ska rapporten ge bra underlag för tillsyn och uppföljning och slutligen är det viktigt för olycksutredningen att samla in kvalificerad information om själva incidenten och orsakerna bakom denna.

– En annan viktig del är att utifrån insatsrapporterna kunna göra bra uppföljningar, säger Per-Erik Ebbeståhl. För att öka kvaliteten i arbetet krävs ett ständigt pågående lärande inom organisationerna, där det exempelvis kan handla om att studera vad en viss insats gav för effekt, säger han.

Lyfta blicken

Per Jarring, som också ingår i projektets styrgrupp, beskriver en process där arbetsgruppen inledningsvis bör lyfta blicken från »vilka rutor som ska vara med« för att enas om en helhetsbild.

– Det handlar inte så mycket om hur utan om vad som ska finnas med i rapporten, säger han.

Som tidigare nämnts är en aspekt hur insamlade data ska kunna användas inom forskningen, men inte heller här behöver mindre omfångsrika formulär vara en motsättning. 

– Personligen är jag för att man sänker ribban generellt och ökar motivationen att rapportera det som står med hög kvalitet. Då kan man istället göra djupdykningar i vissa ämnen och exempelvis under en tidsperiod samla in mer detaljerade data för just en typ av bränder, säger Per Jarring.

En frågeställning som gruppen diskuterat i detta sammanhang är hur man ska kunna koppla ihop en viss person med en viss händelse.

– Här pågår en diskussion om vi skulle kunna ange personnummer för att skapa bättre förutsättningar för statistikinsamling och akademisk forskning, men det är en fråga under diskussion, eftersom det handlar om integritet, säger Per-Erik Ebbeståhl. Ambitionen är att som standard begära in ett begränsat dataset, med hjälp av ett lätthanterligt datoriserat formulär som skulle kunna utformas i olika block.

Han poängterar dock att gruppen nu är mitt uppe i arbetet. Under 2013 kommer riktningen att vara klar och de nya insatsrapporterna är tänkta att börja användas år 2015.

Thomas Gell hoppas att den statistik som kommer att samlas in med hjälp av den nya insatsrapporten och andra, fördjupade insamlingar, kommer att ingå i Sveriges ­officiella statistik.

– Vi siktar på att det år 2015 även ska ingå statistik från räddningstjänsten där, som ett sätt för staten att markera att området är viktigt, säger han.

»Personligen är jag för att man sänker ribban generellt och ökar motivationen att rapportera det som står med hög kvalitet.«

Nummer 1—2013

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 1—2013.