Annons

Du är här

Ingerid Elise Eknes Østbye, säkerhetsrådgivare vid Oslos T-banedrift AS

»Spindeln« i Oslo väver säkert nät

Publicerad17 maj 2013  Text Lotta Fredholm

Utblick

En kombination av luftridåer, ventilationsanläggningar och fällbara gardiner skyddar mot rök och underlättar utrymning.

Det är en dimmig måndagseftermiddag i Oslo och på tunnelbanestationen Stortinget, 22 meter under marken, aktiveras brandskyddet. Vid öppningen från perrongen mot uppgången skapas ridåer av luftstrålar som går att passera igenom samtidigt som de håller undan röken från evakueringsvägarna. För att inte röken ska sprida sig i tunneln kan gardiner också fällas ner över spåret i perrongens båda ändar. 28 stora ventilationsturbiner tar hand om den rökbemängda luften och transporterar ut den från stationen.

Ljudet börjar som ett vinande och ökar successivt till ett dån. Några tunnelbane­resenärer börjar se sig undrande omkring. Den här gången är det dock ingen fara, utan det är Tor Ole Aasen, ansvarig för beredskapen vid Oslos T-banedrift AS, som har aktiverat systemet för att demonstrera dess kraft.

– Bruset uppstår när 66 000 liter luft i minuten sugs ut från stationen, säger Kai Sørhus, brandvärnledare vid Oslos T-banedrift AS som också är på plats.

Skydd mot röken

Att denna tunnelbanestation utrustats med ett så omfattande brandskydd har flera orsaker, där den viktigaste är att den ligger ovanligt djupt under marken med Oslomått mätt. Den är också välbesökt eftersom den ligger en station väster om Jernbanetorgets tunnelbanestation som anknyter till Oslo Sentral, knutpunkt för all kollektiv­trafik. Dessutom är det en av systemets äldsta stationer. Här finns även vanliga brand­dörrar, men vid perrongen är luftridåerna att föredra.

– Om många ska utrymma fungerar ridåerna ändå som ett skydd mot röken, som både är giftig och skymmer sikten. En fysisk branddörr, som många tar sig igenom, blir stående öppen och mister då den effekten, säger Ingerid Elise Eknes Østbye, säkerhetsrådgivare vid Oslos T-banedrift AS.

Stationens väggutsmyckning är aningen psykedelisk med ett mönster av trianglar i starka färger. Även detta har man tagit hänsyn till.

– Vi har sett till att skylta utgångarna extra noga här, för att hjälpa resenärerna att hitta ut, särskilt i händelse av en brand, säger Ingerid Eknes som trycker på vikten av att evakueringen fungerar väl.

– Tillgänglig tid för evakuering ska överstiga nödvändig tid, säger hon.

En del i hennes arbete är att bedöma risker enligt en matris över sannolikhet och konsekvens. Brand är det scenario som hon värderar som all­varligast, eftersom fler än 10 personer då riskerar att avlida. Hittills har man dock förskonats från sådana incidenter – »även om det hänt att folk tänt på papperskorgar eller bränt av fyrverkerier«, som Ingerid Eknes beskriver det. Den vanligaste formen av incident är att personer som av olika anledningar hamnar på spåren blir påkörda.

Stopp vid brand

Tre stationer österut från Stortinget ligger Tøyen. Det är den enda tunnelbane­stationen i hela nätet som har en ytter­ligare angivelse i sitt namn, Munch museet. Hit lockas i år fler besökare än vanligt med anledning av konstnärens födelse för 150 år sedan. Precis ovanpå Tøyens station ligger passande nog Oslos T-banedrift AS nyrenoverade lokaler. Högst upp i huset finns säker­hetssystemets hjärta, där all trafik övervakas. Vart och ett av tågen syns som ett rött streck i nätet och trafiktätheten imponerar – i genomsnitt trafikerar sju tåg i kvarten sträckorna.

– Om något tåg blir stående mer än tre minuter går larmet och man undersöker vad som hänt. Härifrån går det också att utlösa brandlarmet och aktivera de brandskyddssystem som finns på stationerna, ­säger Tor Ole Aasen.

I händelse av brand finns det också möjlighet att med signaler stoppa tågen, för att på så vis hindra dem från att åka mot en brand. Tågen är också utrustade med rejäla batterier.

– Vid ett elavbrott ska de då ändå kunna ta sig till en station för att på så vis underlätta utrymning, säger Ingerid Eknes.

»Spindelnät«

Till ledningscentralen kommer hela tiden uppgifter om nya larm in, som markeras i gult på datorskärmen hos larmmottagaren om de anses vara mindre allvarliga och annars i rött. Ett gult larm kan vara att en rulltrappa stannat, något som inte är kritiskt i vanliga fall, men som kan ställa till problem om en station behöver utrymmas.

Själva tunnelbanenätet i Oslo består av en cirkulär slinga i mitten och åtta utlöpare­ – fyra österut och fyra i västlig riktning. Det förklarar varför nätet kallas »edderkoppen«, spindeln på norska. Det går att ta sig hela vägen upp i fjällen med tunnelbanan, exempelvis till slutstationen Frognerseteren som nås på en halvtimme och som ligger fem stationer bortanför Holmenkollen.

– Fina söndagar är det fullpackat med folk som tar tunnelbanan för att gå på tur, säger Ingerid Eknes.

Av nätets knappt 85 kilometer löper 21 kilometer i tunnel, och tunnlarna kan bli fler. 

– I enkätundersökningar som vi ny­ligen gjort är 95 procent av resenärerna nöjda med tunnelbanan. Vi hoppas att politikerna­ ska satsa på ytterligare stationer för att möta den befolkningsexpansion som sker i Oslo, men det finns inga beslut tagna än, säger Cato Asperud, kommunikationschef vid Oslos T-banedrift AS.

En önskad sträckning är till Telenor arena, där Justin Bieber ska spela för en 20 000-hövdad publik nästkommande kväll.

Evakuering åt flera håll

Investeringar har dock skett i 115 nya tåg varav 100 hittills är på plats och trafikerar banan, vilket innebär att man bara använder nya tåg. De är öppna trevagnsmoduler som kan kopplas samman två och två.

– Det innebär att man kan evakuera framåt och bakåt och i de bredare tunnlarna kan man också utrymma åt sidan, säger ­Ingerid Eknes.

Evakueringen ur vagnarna sker med hjälp av stegar när de inte befinner sig vid en perrong, men hur kan då rörelsehindrade ta sig ut?

– Det går inte att ta sig ut rullande i sin rullstol. Dock har vi utrustat brandvärnet med speciella vagnar, som badkar på hjul, så att de kan transportera utrustning på spåret men också rörelsehindrade personer om det skulle behövas. Men i praktiken när det har skett incidenter visar det sig att folk faktiskt hjälper varandra. Det ger mig hopp om mänskligheten, säger Ingerid Eknes.

Oslos tunnelbana

Sammanlagt sker 82 miljoner resor varje år, vilket är fler än med tågnätet. Oslos tunnelbana har drygt 80 år på nacken och den allra första sträckan som trafikerades är den två kilometer långa tunneln mellan Nationalteatret och Majorstuen, som öppnade 1928.

Av de 92 tunnelbanestationer som finns idag ligger 16 under jord och av nätets sammanlagt 84,8 kilometer löper 21 kilometer i tunnel. Tunnelbanan trafikeras idag av 100 moderna tåg från Siemens, formgivna av Porsche. Ytterligare 15 tåg är beställda.

Nummer 4—2013

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 4—2013.