
Bostadsbränder synas i sömmarna
Via MSB sker nu en utlysning där nya frågor om bostadsbränder ska få svar. Men inom Storstockholms brandförsvar har man redan samlat in data som bland annat avslöjar att det ofta är spisen som är boven i dramat.
Den tragiska dödsbranden i Rinkeby år 2009 tydliggjorde att det saknades kunskap om bostadsbränder. Eller, rättare sagt, gedigen kunskap fanns vad gällde de tekniska aspekterna, som att bygga brandsäkert, men däremot saknades kunskap om mänskligt beteende i samband med brand. Bland andra Brandforsk har gjort några förstudier på detta tema, men finansiering för en stor utlysning har dröjt fram tills nu.
– Nu är det dags för en tematisk utlysning med frågor om exempelvis omständigheter, vilka som drabbas och vilka förebyggande åtgärder som hade kunnat förhindra bostadsbranden, säger Anders Lundberg, brandingenjör vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.
Inom utlysningen finns anslag på sammanlagt 24 miljoner som riktas till projekt som löper under fem år. En frågeställning gäller förlåtande system, liknande det som finns inom trafiksäkerhetsområdet.
– Vi vet att bränder och trafikolyckor kommer att inträffa, och inom trafiken har man krockkuddar och wireräcken som ska skydda människor från att skadas allvarligt även om de gör misstag, säger Anders Lundberg.
När det gäller brandskydd skulle förlåtande system exempelvis kunna vara spisvakter som stänger av bortglömda spisar, eller dörrstängare ut mot trapphuset för att förhindra rökspridning.
– Men via utlysningen hoppas vi förstås att det ska komma fram andra förlåtande system som vi ännu inte har tänkt på. Själv skulle jag gärna se något slags mobilapp som reagerar på en brandsignal – ungdomar idag vaknar ju om de får mess på natten och en brand är ju en väl så viktig anledning att vakna, säger Anders Lundberg.
Ny data från bostadsbränder
Redan idag finns dock en hel del ny kunskap på samma tema som samlats in av Storstockholms brandförsvar. Från maj 2010 till maj 2012 använde man speciella formulär, utöver insatsrapporterna, och samlade in data från sammanlagt 800 bostadsbränder. Dessa spände över hela skalan »från torrkokning till dödsbränder«, som Anna Johansson, projektledare för Projektet lärande från bostadsbränder uttrycker det.
– Vi ville se hela kakan. Dödsbränderna utgör en promille av bostadsbränderna och hade vi bara tittat på dem hade vi fått en skev bild, säger hon.
Den statistik de samlat in är inte färdiganalyserad men vissa mönster går att se. Exempelvis var det inte i första hand barn som drabbades, som man hade kunnat tro, utan istället äldre människor. Något som också var tydligt är att de som drabbas är utsatta personer med funktionsnedsättningar, både fysiskt och psykiskt. Denna grupp klarar inte likt andra av att släcka branden eller sätta sig själva i säkerhet.
Något som blev tydligt var att spisen stack ut som den viktigaste startpunkten för bostadsbränder, och står för mellan 30 och 40 procent av bränderna.
– Folk glömmer och går ifrån, man blir distraherad av att någon ringer eller så kan det vara så att den som försöker hantera spisen av någon anledning inte klarar av det, säger Anna Johansson.
Att ha tillgång till bra statistik har varit en fördel i kontakter med exempelvis äldreomsorg och socialförvaltning.
– Vi kan inte jobba förebyggande hemma hos de äldre, men om vi kan berätta om problemet och vad som kan förhindra bränder kan vi samverka lokalt, vilket är nyckeln till framgång, säger hon.
Räcker inte med brandsläckare
Ytterligare ett resultat av insamlingen är att brandförsvaret fått anledning att fundera på om det är dags att revidera sina egna budord.
– Vi har ju exempelvis rekommenderat att folk ska ha en sexkilos pulversläckare hemma, men en sådan orkar inte den här gruppen hantera. De skulle vara mer betjänta av en rökfilt, en vattenkanna vid rullstolen om man röker och att ha kläder i naturmaterial istället för fleece, säger Anna Johansson.
Fler räddningstjänster håller på med liknande projekt, men har inte hunnit lika långt. Enligt Per Jarring, Chef Olycksutredning & Analys vid Räddningstjänsten i Storgöteborg, har man där haft problem med att hålla tillräckligt hög kvalitet på insamlade data och det har heller inte funnits tid att analysera det man fått ihop.
– Vi kommer att fortsätta vårt insamlingsarbete under 2013 och därefter försöka bearbeta materialet, eventuellt ihop med några av de andra räddningstjänsterna som deltar, säger Per Jarring.
Anna Johansson är glad över den nya utlysningen och att bostadsbränder nu kommer att närstuderas.
– Vi vid Storstockholms brandförsvar är stolta över att ha bidragit till att en fråga som vi lyft lokalt även hamnar på den nationella agendan, säger hon.