Annons

Du är här

I laboratoriet förvaras en stor mängd farliga ämnen.

Här skapas sprängstoff

Publicerad29 november 2013  Text Klara Möller Norén

Industri

Varje dag detonerar 50 ton sprängämnen i LKAB:s gruvor i Kiruna, Malmberget och Svappavaara. Största delen av de explosiva medlen tillverkas ett par kilometer bort, av dotterbolaget LKAB Kimit.

Framför allt är det ett bulkemulsionsämne, ett flytande sprängämne, som används vid sprängningarna. Det ämnet är Kimits huvudprodukt, som även säljs till andra aktörer. Bolaget köper även in andra explosiva produkter för att ha ett komplett sortiment för LKAB:s verksamhet. Att ansvara för 22 anställda som dagligen hanterar explosiva varor ställer höga krav på säkerhetstänket.

När det väl börjar brinna i explosiva varor finns ingen återvändo, då är det kört. Därför gäller det att se till att det absolut inte händer, säger Hans Karlström.

Brand ska inte bekämpas

Sprängämnen uppnår sin höga effekt i och med att de kan frigöra en mycket stor mängd energi väldigt fort. Antändnings­risken är stor, och följderna kan bli katastrofala. Brand i sprängämnen ska inte bekämpas, eftersom det är förenat med allt för stor risk. Strategin är istället att utrymma området och spärra av så att ingen riskerar att skadas. Splitter som kan flyga långt är en risk.

– Vi ligger för oss själva, bortom all annan verksamhet, av en anledning, förklarar Hans Karlström. Tredje man får aldrig skadas.

LKAB Kimit ligger på väl uttänkt avstånd från gruvverksamheten, men inom LKAB:s avgränsade område, långt ifrån allmänheten. Skyddsvallar som ska fånga upp eventuellt splitter vid en incident är strategiskt utplacerade. Vid ett utrymningslarm varnas bilister på hela området med ljussignaler och skyltar.

Säkerhet genom samverkan

Produktionen på LKAB Kimit är igång måndag till fredag. Sprängämne, som är något av en färskvara, hämtas kontinuerligt. Verksamheten i gruvorna vilar inte utan pågår i skift dygnet runt, året runt. På fredagseftermiddagen fylls därför LKAB Kimits förråd med sprängämnen som ska täcka helgens behov. Lagerbyggnaderna­ är avdelade med vallar som ska hindra överföring av tryck och stoppa splitter.

– Vi räknar alltid med värsta tänkbara scenario, säger Hans Karlström.

Sprinkler och brandlarm säkrar upp LKAB Kimits anläggning, och LKAB har även en egen industribrandkår. Både industribrandkåren och Kiruna kommuns räddningstjänst informeras regelbundet om vilka risker som finns på anläggningen.

– Till exempel har vi ett aluminiumpulver som utvecklar vätgas om det kommer i kontakt med vatten, det är viktigt för dem att veta, berättar Hans Karlström.

Under hans närmare tjugo år på LKAB Kimit har det varit få tillbud. Den värsta olyckan inträffade när spill från olika explosiva varor eldades på områdets brandplats, och omkring 600 kilo sprängämne detonerade. På brandplatsen eldas regelbundet spill från till exempel rengöring av utrustning eller uppstartsprodukter. Eldningen sker utomhus för att undvika att övertryck ska uppstå.

– Troligen var det en sprängkapsel som kommit med, förklarar Hans Karlström. Det smällde rejält och blev en stor rök­pelare, men ingen skadades.

Riskanalys basen i allt

Utgångspunkten för all säkerhet på LKAB Kimit är att brand inte ska uppstå. Det förebyggande arbetet, med utförliga riskanalyser, är centralt.

– Vi gör riskanalyser på allt möjligt, högt och lågt, berättar Hans Karlström. När det krävs fokuserar analysen på brand, och vi har skyddsronder där vi till exempel går igenom vilka kemikalier som inte ska stå nära varandra och vilka ämnen som kan inne­bära särskild risk vid brand.

Heta arbeten är helt förbjudna på LKAB Kimits område, men undantag kan göras efter besiktning av Hans Karlström eller ställföreträdande person som godkänts av MSB. Vid alla heta arbeten står en brandvakt redo. Målet är att alla anställda ska ha det certifikat som brandvakten kräver. Idag har 20 av 22 den utbildning som krävs för certifikatet. Målet är att samtliga ska utbildas. LKAB Kimit uppdaterar kontinuerligt medarbetarnas kunskaper i allt ifrån att handskas med farliga kemikalier till att hantera en brandsläckare. All personal ska både kunna hantera produkterna med minsta möjliga risk och kunna hantera en olycka.

– Vi arbetar med utbildning genom att utföra saker i praktiken, och alla ska vara delaktiga, kommenterar Hans Karlström.

Det innebär bland annat att ansvaret för och deltagandet i riskanalyserna delas ­mellan personalen. Varje anställd ska någon gång ha deltagit i en riskanalys.

LKAB Kimit är en Sevesoanläggning, vilket innebär att den lyder under EU-direktiv för säkerhet. I Sverige samverkar civila och militära tillverkare av sprängmedel för att förhindra olyckor och sprida kunskaper. Även internationellt finns flera företag och organisationer, till exempel FEEM, Federation of European Explosives Manufacturers och Safex International, som arbetar för att sprida information om olyckor och de misstag som ligger bakom.

– Ingen vinner något på att det sker olyckor, så alla är noga med att redovisa fel och misstag, även för våra konkurrenter. Varje olycka ska bara behöva hända en gång, avslutar Hans.

Sevesodirektivet

Seveso i Italien var platsen för en stor kemikalieolycka 1976. Olyckan drev fram det första Sevesodirektivet, en lagstiftning som antagits av hela EU. Direktivet har reviderats ett antal gånger, senast 2005. Syftet med Seveso är att förebygga och begränsa följderna av olyckor med anledning av farliga ämnen. I Sverige har Räddningsverket, Naturvårdsverket och Arbetsmiljöverket ansvaret för att svensk lagstiftning följs. Ansvaret för tillsynen delas med  Länsstyrelsens miljöenhet.

Nummer 7—2013

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 7—2013.