Annons

Du är här

Rätt blev fel?

Publicerad17 januari 2014  Text Lena Gylfe

Räddningstjänst

Vid tillsyn ställer ibland räddningstjänsten krav på verksamheter att installera sprinkler eller att öka sin personalbemanning. Frågan är om dessa förelägganden har tillräckligt stöd i lagen om skydd mot olyckor.

När Universitetssjukhuset Örebro skulle få tillsyn av räddningstjänsten hade Örebro läns landsting valt ut vissa avdelningar på sjukhuset där man bedömde att det fanns brister i brandskyddet.

– Vi tyckte att det var bra att få räddningstjänstens utlåtande på vad som är en rimlig skyddsnivå, då kraven i LSO (lagen om skydd mot olyckor) inte är helt tydliga för ägare och nyttjanderättshavare, säger Thomas Bjerke, beredskaps- och säkerhetschef på Örebro läns landsting.

Samtidigt ser han att bedömningarna kan skilja mellan tillsynsmyndigheterna i landet och även mellan olika tillsynsförrättare på grund av den allmänt hållna lagstiftningen.

– Räddningstjänsten sneglar ofta på Boverkets byggregler, men kan inte kräva åtgärder med hänvisning till den, eftersom tillsynen görs enligt LSO. I båda regelverken är naturligtvis personsäkerheten viktigast, att lokalerna kan utrymmas innan kritiska förhållanden uppstår.

Efter tillsynen fick Örebro läns landsting föreläggande om att brandtekniskt avskilja avdelningen Njurmedicin och allmän internmedicin och att utrusta den lungmedicinska kliniken med boendesprinkler samt utöka bemanningen med två personer på ögonkliniken. I den situationen fann landstinget tre olika vägar att gå vidare: Att överklaga beslutet, åtgärda enligt föreläggande eller presentera en helhetslösning av brandskyddet.

– För vår del var ett överklagande inte aktuellt. Kanske hade räddningstjänsten sett att en rättslig prövning vore ett stöd för oss båda, men å andra sidan vill vi inte bara ligga på miniminivå. Vi är medvetna om att vi ständigt behöver arbeta med att förbättra vårt brandskydd, säger Thomas Bjerke.

Sprinkler som helhetslösning

På ögonkliniken tillkom en person nattetid, då det fanns andra sysselsättningar på avdelningen som kunde motivera den utökade bemanningen. När det gällde brandcellsavskiljning resonerade man inom landstinget att en bra helhetslösning vore att installera sprinkler. Istället för att göra brandavskiljningar på vissa avdelningar och sprinkla på andra, skulle en total sprinkling öka säkerheten och lättare skapa en överblick på nivån av brandskyddet.

– Om man väljer att sprinkla endast en avdelning måste man vara säker på att den inte kommer att flyttas inom den närmaste framtiden. Fördelen med att sprinkla hela byggnader är bland annat att nyttjanderättshavarens verksamhet blir mer flexibel, säger Thomas Bjerke.

Han menar också att sprinkler inte sätter lika stor press på personalen som i värsta fall kan vara förhindrad att agera i brandens initialskede. Där skulle ett tekniskt system kunna hejda förloppet och minska sannolikheten för en fullt utvecklad brand.

– Som vi ser det är det helt rätt att installera sprinkler ur personsäkerhets- och avbrottssynpunkt. En brand innebär ett stopp i verksamheten, operationer som måste ställas in och andra följder.

Dialog med räddningstjänsten

Örebro läns landsting svarade räddningstjänsten att de ville åtgärda bristerna genom en helhetslösning.

– Landstinget har dock valt att inte hantera installation av sprinkler som ett enskilt ärende, så något övergripande beslut har inte tagits i frågan. Istället blir det Landstingsfastigheter som får behandla ärendet i kommande budgetprocesser, förklarar Thomas Bjerke.

Beskedet som kommit från landstingsledningen är att den lungmedicinska avdelningen nu ska sprinklas. Ur en säkerhets-, kostnads- och nyttjandeaspekt anses det motiverat då mottagningen har inneliggande patienter som inte själva kan ta sig ut vid en eventuell brand.

– Naturligtvis blir det konsekvenser av att installera sprinkler under pågående verksamhet. Under tiden har vi kontakt med räddningstjänsten och välkomnar att de vid behov gör ytterligare tillsyn. Vi som verksamhets- och fastighetsägare har inte upplevt något motsatsförhållande till dem som tillsynsmyndighet, vi vill båda ha bättre brandskydd och en tät dialog om lösningar på problemen.

Tvist till Kammarrätten

Som Brandsäkert skrivit tidigare (nummer 1 2013) pågår en tvist mellan Räddningstjänsten Storgöteborg och Attendo om äldreboendet Brogårdens nattbemanning, i Lindome utanför Göteborg. På Brogården finns 63 boende fördelade på fem avdelningar där samtliga har hjälpbehov för utrymning. Efter en tillsyn av boendet förelade Räddningstjänsten Attendo att återgå till fyra personers bemanning sedan vårdföretaget minskat personalstyrkan till hälften. Med den halverade nattbemanningen anser räddningstjänsten att gränsen för skäligt brandskydd har passerats.

Efter att räddningstjänsten fått rätt både hos Länsstyrelsen och i Förvaltningsrätten överklagade Attendo till Kammarrätten i juli 2013. Ännu har inte domstolen tagit ställning till om prövningstillstånd ska beviljas eller ej.

– Det är fastighetsägaren och verksamhetsutövaren som ska samverka kring brandskyddet, där den förstnämnda står för merparten av de tekniska skyddsinsatserna medan verksamhetsutövaren ansvarar för organisatoriska åtgärder. Om den här byggnaden varit sprinklad så hade räddningstjänsten sannolikt inte ställt krav på återställd bemanning. Men när verksamhetsutövaren plötsligt halverar sin förmåga, tycker vi att det är orimligt att tillsynsmyndigheten ska förelägga fastighetsägaren att göra en flermiljoninvestering i ett sprinklersystem. I det här fallet menar vi att Attendo måste samarbeta bättre med fastighetsägaren, säger Bo Carlsson, processägare Förebyggande insatser på Räddningstjänsten Storgöteborg, RSG.

Om fastighetsägaren både ägt och bedrivit verksamheten anser RSG att de hade kunnat kräva sprinkling av byggnaden. Nu föreslår de Attendo att öka sin nattbemanning och därefter förhandla med fastighetsägaren om sprinklerinstallation.

Bo Carlsson är ödmjuk inför utfallet i tvisten:

– Vi får se om vår bedömning delas av kammarrätten. Men, det måste finnas en nedre gräns för bemanningen även ur ett brandskyddsperspektiv.

Förelägganden

Ett föreläggande är ett beslut av en domstol eller en myndighet som ofta innebär att den som beslutet gäller ska göra något. Föreläggandet kan också innebära att den som beslutet gäller ska låta bli att göra något. Ett föreläggande kan förenas med vite, vilket betyder att den som inte följer föreläggandet kan tvingas betala en summa pengar. En annan möjlig följd av att inte följa ett föreläggande kan vara att en ansökan avvisas eller att myndigheten fattar ett beslut som är negativt för den föreläggandet gäller.

Enligt Lagen om skydd mot olyckor, LSO, ska ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand.

Nummer 1—2014

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 1—2014.