Annons

Du är här

Stärkt brandskydd med ny metod

Publicerad24 januari 2014  Text Lena Gylfe

Bostadsbränder

När allt fler och allt äldre människor bor och vårdas hemma ökar kravet på brandsäkrare bostäder. I Stockholms stad har information, tekniska hjälpmedel och växande nätverk varit vägen att gå.

Som BrandSäkert skrev i nummer 5 2013 arbetar många av landets kommuner med individanpassat brandskydd. Framför allt gäller detta äldre människor. Många har nedsatt fysisk – och ibland kommunikativ – förmåga, vilket ställer högre krav på förebyggande brandskyddsåtgärder.

För att ta fram tydliga rekommendationer till ökad brandprevention startade Äldreförvaltningen inom Stockholms stad, i samverkan med Storstockholms brandförsvar, projektet »Brandsäkerhet hos äldre«, i början av 2011. Syftet var att tydliggöra äldres utsatthet vid bostadsbränder och medvetandegöra dessa risker för närstående samt personal inom äldreomsorgen.

– Målet var och är att minska antalet bostadsbränder och dödsbränder hos äldre genom förebyggande insatser med hjälp av bland annat tekniska hjälpmedel, säger Git Skog, strateg på Äldreförvaltningen i Stockholms stad.

Tillsammans med Jan Tomtin, brandinspektör på Storstockholms brandförsvar, SSBF, arbetade Git med projektet fram till slutet av 2012. Då hade de tagit fram informationsmaterial i form av en broschyr, checklista och handbok, som verktyg till personalen inom äldreomsorgen.

– Förutom att vi besökte biståndshandläggare och deras chefer och informerade om brandprevention för äldre bjöd vi in till en halv dags utbildning för samtliga hemtjänstutförare, oavsett regi, i Stockholms stad. Det blev totalt fjorton tillfällen och till de två sista välkomnade vi även anhörigkonsulenter, vaktmästarservice och personer som arbetar med uppsökande verksamhet.

Positivt gensvar

Utbildningstillfällena mötte positivt gensvar men problemet var att deltagarna var ganska få på grund av att hemtjänstpersonal har svårt att komma ifrån.

När projektet avslutades fanns utrymme i Stockholms stads budget 2013 för fortsatt samverkan mellan Äldreförvaltningen och SSBF.

– Vi beslöt då att gå vidare med vårt arbete genom en interaktiv film som skulle distribueras till stadens hemtjänstutförare. Tanken är att varje chef ska se till att personalen tar del av utbildningen, som sedan avslutas med att varje deltagare får ett diplom. Alla som arbetar med äldre ska kunna tillgodogöra sig det digitala utbildningsprogrammet, berättar Jan Tomtin.

Filmen, producerad tillsammans med Brandskyddsföreningen, utkommer 2014 och innehåller bland annat exempel på beteenden som innebär ökad brandrisk och visar de tekniska hjälpmedel som idag finns att tillgå för de boende.

– Med den interaktiva utbildningen når vi betydligt fler mottagare. Samtidigt är det personliga mötet viktigt, att skapa dialog och bygga nätverk. Särskilt vill vi rikta oss till äldre invandrare som inte behärskar det svenska språket och inte heller har bakgrunden till vårt säkerhetstänkande, säger Git Skog.

Hon menar att intresseorganisationer för invandrargrupper har en viktig roll i brandsäkerhetsarbetet. Deras representanter har en möjlighet att sprida kunskapen på sitt hemspråk till medlemmarna.

– Här har SSBF bidragit genom att inrätta yngre brandvärdar som talar flera språk och kan berätta för de olika organisationernas företrädare om brandsäkerhet.

Under 2014 fortsätter Git Skog och Jan Tomtin sitt brandpreventiva arbete. De vill titta närmare på de tekniska hjälpmedel som finns och bland annat undersöka kostnaden att få trygghetslarm kopplade till rökdetektorer.

– Det viktiga är att vi kontinuerligt når ut med ny information och kunskap till berörda.

Forskning om bostadsbränder

När det gäller äldre och ensamboende är de överrepresenterade i dödsbränder. Oförmåga att kunna släcka branden och själv ta sig ut anses vara orsaken.

Idag saknas bredare forskning kring bostadsbränder, något som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, tillsammans med Brandforsk, finansiärer av brandforskning, avser ändra på.

– Under 2014 påbörjar vi ett projekt i syfte att lära oss mer om detta; se olika samband och utgå från dem för att bättre kunna förebygga bostadsbränder, säger Per-Erik Johansson, chef på Brandforsk.

Traditionellt har tekniska system anammats för att öka brandsäkerheten i bostäder. Brandvarnare är ett sätt att bli uppmärksam på att något hänt. För den som inte hör eller ser finns varnarna som vibratorer, bland annat i kuddar, eller som optiskt larm.

– Men vad hjälper blinkande larm om man ligger och sover? Och för de som överhuvudtaget inte kommer ur sängen, spelar det ingen roll att larmet går, säger Lars Brodin på Brandskyddsföreningen.

Utöver spisvakt och fläkt med inbyggd släckare ses mobila sprinkler som ett komplement i bostäder där brandrisken är stor, till exempel hos rökare. Jämfört med boendesprinkler, som kräver att det måste bli 68 grader i taket innan de aktiveras, reagerar mobila sprinkler mycket tidigare tack vare rökdetektering.

– Om det brinner i kläderna hinner man dö innan boendesprinkler löser ut, förklarar Lars Brodin.

Per-Erik Johansson ser fram emot att få en tydligare bild av orsaken till bostadsbränder, vilka beteenden som bidrar till brandincidenter och vilka som råkar ut för de olika händelserna.

– När vi vet det kommer vi att kunna utveckla och installera sådana här förlåtande system med lite större urskiljning. Människor ska få göra misstag utan att brinna inne. Förhoppningsvis har vi snart fler svar på hur vi kan göra bostäderna mer brandsäkra.

Projektrutiner »Brand­säkerhet hos äldre«

SSBF anmäler incidenter, där det varit en äldre person involverad, till Stockholms stads kontaktcenter Äldre direkt som i sin tur kontaktar beställarenheten på den stadsdelsförvaltning där incidenten inträffat. En biståndshandläggare tar kontakt med den enskilde för att fråga om denne är i behov av stöd och hjälpinsatser från kommunen. Det kan också röra sig om tekniska hjälpmedel.

Larmtekniker från Stockholms Trygghetsjour kontrollerar brandvarnare hemma hos den enskilde vid installation av trygghetslarm. Vid behov byter teknikern batteri.

Källa: Äldreförvaltningen, Utveckling och utbildning, Stockholms stad

Läs mer

Nummer 1—2014

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 1—2014.