Annons

Du är här

Folkhems flerfamiljshus i Sundbyberg är helt byggda i trä. Här finns boendesprinkler i varje lägenhet och trapphus.

Höga trähus på tapeten

Publicerad23 oktober 2015  Text Lina Zommorodi

Teknik och byggnad

Höga trähus väcker debatt. Ena sidan menar att de kommer med brandrisker. Andra sidan hävdar motsatsen och betonar miljövinster. Båda sidorna framhåller okunskap hos motparten.

Nu ska Stockholm bli en stad där även höga hus byggs med trästomme. Flera projekt ligger i planeringsstadiet. I Sundbyberg, norr om Stockholm, står två hus med vardera åtta våningar helt byggda i trä. Bakom husen står bostadsutvecklingsbolaget Folkhem som erbjuder Stockholms stad att bygga 6 000 bostäder fram till 2025. 

– Intresset har ökat i och med ett ökat intresse för miljö och hållbarhet. Trä är förnyelsebart och binder koldioxid och kan därmed vara en del av lösningen när det gäller klimatproblematiken, säger Arne ­Olsson, vd på Folkhem.

Han är en av de som förordar höga trähus. Hans företag bygger bostäder helt i trä, från stomme till ytskikt.

– Vi uppfyller Boverkets byggregler, och gör även mer än vad reglerna kräver, som att till exempel installera boendesprinkler. Vi bygger på rätt sätt och har enorma säkerhetskrav och kontroller, säger Arne Olsson.

Folkhems hus går snabbt att bygga. Senaste exemplet är de två flerbostadshusen i Sundbyberg som visar att det tog dubbelt så lång tid att bygga det konventionella betonghuset bredvid. Tillsammans med miljöfördelar förs därför trähus fram som kostnadseffektiva lösningar för att minska bostadsbristen.

Otillräckligt minimiskydd

Den snabba byggtiden till trots; Ville Bexander, brandteknisk rådgivare på Brandskyddsföreningen, ser stora faror med den nya trähustrenden vad gäller brandsäkerheten.

– När man projekterar trähus tar man inte brandskyddet på allvar. Med BBR får man bara ett skydd på miniminivå där man klarar personskyddet, men egendomsskyddet finns inte med i byggreglerna. Innan man löst egendomsskyddet borde inga fler höga trähus projekteras.

Boverkets byggregler är idag funktionsbaserat. Att dessa inte lägger tonvikt på egendomsskyddet har fått försäkringsbolag att reagera på trähuskonstruktioner.

– Vi är absolut inte motståndare till att bygga i trä, men två saker är inte bra: när man bygger högt i kombination med att man bygger allt i trä, säger Hans-Eric ­Zetterström, brandingenjör på Länsförsäkringar.

– Ur ett försäkringsgivarperspektiv ser vi problem i form av brand-, men framför allt vattenskador. Trä är en naturresurs som vi ska nyttja, men trä har brunnit i tusentals år och trä och vatten passar inte så bra ihop.

Enligt försäkringsstatistik ökar också skadekostnader för bostäder generellt. Varje år betalar försäkringsbolagen ut mångmiljardbelopp.

– Vattenskador är frekvensskador och när vi förutspår en kostnadsökning, som det kan bli med trähus, så reagerar vi, säger Hans-Eric Zetterström.

Argumentet att »trä brinner« är ingen motsättning till brandsäkerhet, menar Birgit Östman, forskare på SP Trätek och boende och en av huvudförfattarna till handboken Brandsäkra trähus, som tillkom efter ett nordiskt samarbete. Hon påpekar också att det är stor skillnad mellan gamla trähus och nya hus i massivträ.

– Det är klart att trä brinner, men trä brinner på ett väldigt förutsägbart och beräkningsbart sätt. Det förkolnas med en konstant och beräkningsbar hastighet och det gäller både för massiva träkonstruktioner och lätta sammansatta träkonstruktioner som var vanligare förut. Därför kan man uppfylla de krav som finns i bygglagstiftning, säger Birgit Östman.

Stommen dimensioneras för att klara ett brandförlopp. Brandmotståndet kan också ökas genom ett passivt skydd, till exempel gipsskivor, eller genom aktivt brandskydd, såsom sprinkler.

Stenull i väggarna som ska ge ett ökat karmmotstånd, istället för cellplast som skulle kunna bidra till ett snabbt brandförlopp.

Fasaderna på fastigheterna är täckta med en fjälliknande träbeklädnad. Den nedersta våningen har brandimpregnerats och varje lägenhet har utrustats med boendesprinkler, liksom trapphusen.

Ville Bexander är ändå kritisk.

– Boendesprinkler ger inte ett heltäckande skydd. Ett konventionellt sprinklersystem ger däremot ett fantastiskt bra skydd. Det kan vara en lösning som säkerställer ett skäligt egendomsskydd.

Hans-Eric Zetterström ser en annan problematik och det är att vattensystemet kan läcka.

– Presskopplingar läcker vatten. En droppe då och då i ett organiskt material ger mögelbildning; ligger det dolt kommer den upptäckas för sent. Det är allvarligt!

Men Arne Olsson hänvisar till att de använder gipsskivor närmast sprinklersystemet och inte har några presskopplingar i lägenheterna.

– Eventuellt mögel i gipsskivan är något du kan få i betonghus också, det är ingen specifik fråga för trähus. 

Litet underlag

Birgit Östman påpekar att underlaget och erfarenheter från bränder i den här typen av hus i Sverige är begränsad och efterfrågar mer forskning inom området. Det är bara sedan 1994 som lagen tillåter hus högre än två våningar med brännbara material i stommen. Och det är först under de senaste tio till femton åren som trästommar har börjat ta marknadsandelar på allvar. Idag har dock merparten av Sveriges kommuner flervåningshus med trästomme, men väldigt få har höga hus helt byggda i trä.

– Att vissa påstår att det är ökade brandskador med höga trähus är ganska otroligt med tanke på de få bränder som finns registrerade. Det är ett mer eller mindre obefintligt underlag. Men man måste ta egendomsskador på största allvar, säger Birgit Öhman.

För att få mer information rekommenderar hon att blicka ut internationellt. I Nordamerika har man byggt med träkonstruktioner sedan länge. Det finns siffror som visar på att platsbyggd trästomme står för 90 procent av hus upp till fem våningar i USA. Här har man också uppmärksammat risken för brand på grund av felkonstruerade detaljer i trähus. Hans-Eric Zetterström håller med om att statistik saknas i Sverige, men varnar för att slarvigt bygda hus just kan leda till skador som man inte ser nu. Det finns stöd för det resonemanget från 2013 när ett högt trähus brann i Luleå. Där spreds branden i spalter som inte var tillräckligt täta. Det var billigare att riva hela huset.

– Vi har byggt galet förr i samhället. På 60-talet byggde vi de så kallade miljonprogrammen och det dröjde decennier innan skadorna kom, men sen kom de i parti och minut. Det har kostat miljarder att rätta till. Vi är inne i samma situation nu med bostadsbrist som gör att vi måste bygga mycket, snabbt och billigt. Men vi kan inte bara sitta och vänta på skador och höja premierna tills inget försäkringsbolag kommer att vilja försäkra dem. Vi måste agera.

Äpplen och päron

Mer underlag är emellertid på gång. Ett exempel är Höga byggnader i trä – en konceptstudie. Projektet handlar om öka kunskapen om byggnation i trä och undersöka vilka möjligheter som finns för att skapa säkra och kostnadseffektiva träbyggnader inom ramen för hållbart samhällsbyggande. Projektet kommer att ledas av SP Hållbar Samhällsbyggnad – träbyggande och boende.

Viss forskning har också gjorts i Sverige. 2005 gjordes en jämförande studie av skadeutfall i bostadshus sett till olika material. Studien, som var baserad på uppgifter från försäkringsbolagen, jämförde trä- med betongbyggnader och avsåg enbart ekonomiska skador. I resultatet framkom att träkonstruktioner ledde till långt dyrare försäkringskostnader än byggnader i betong. Studien gjordes av Olle Lundberg, på uppdrag av Betongforum, som dock betonar att jämförelsen är vansklig. Han tog exempelvis inte hänsyn till när byggnaderna uppförts, och därmed är resultatet svåranalyserat.

– Det har bara varit godkänt att bygga höga trähus i 20 år i Sverige och det har byggts massiva trähus i tio år. Det är ett väldigt lite utbud att se till; det kanske finns 20 hus i hela Sverige. Det finns med andra ord ingen statistik på att det brunnit i massiva trähus, säger Arne Olsson. 

Försäkringsfrågan aktuell

Birgit Östman ser även ett behov av att man från försäkringshåll arbetar mer med detta område.

– Samhällets krav via bygglagstiftningen på byggnader uppfylls här, men ur ett försäkringsperspektiv kan det behövas något mer.

Hans-Eric Zetterström menar dock att det inte är försäkringsbolagen som ska reglera marknaden. Istället menar han att det redan idag finns en övertro på att försäkringsbranschen ska ta hand om problem och ställa krav.

– Vi kommer in när byggnaden redan är byggd. Vissa saker kan man göra i efterhand, men att ändra en byggnads grundkonstruktion går nästan inte att göra, säger han.

I dagsläget är Folkhems höga trähus försäkrade genom Brandkontoret, fastighetsägarnas försäkringsbolag.

– Vi välkomnar byggnadstekniska initiativ som dessa, säger Magnus Holmberg, försäljningsansvarig på Brandkontoret. Vi ställer höga krav och de här husen går inte att jämföra med gamla tidens trähus. Och med boendesprinkler i alla lägenheter och trapphus ser vi inget hinder till att försäkra Folkhems hus. Men om det visar sig att verkligheten avviker från våra bedömningar har vi möjlighet att anpassa villkoren och premien.

Det är enkelt att konstatera att det är många olika åsikter och många olika intressenter inblandade i problematiken. Att ämnet är aktuellt och att det finns ett stort intresse är också tveklöst. Men vägen mot målet är osäker.

– Det är en viktig fråga att lösa egendomsskyddet i höga trähus. Träbranschen kommer inte i förlängningen ha råd att bygga med dåligt brandskydd i trähus. Det borde ligga i deras intresse att lösa detta nu, säger Ville Bexander. 

Hans-Eric Zetterström:

– Just nu står alla aktörer långt ifrån varandra, tyvärr. Men att olika experter kan ha så olika uppfattningar om brandskydd blir jag brydd över. Boverket och vi har olika uppfattningar, men vi har en bra dialog. Nu börjar Boverket förstå problematiken med egendomsskydd. Men de agerar bara på politiska direktiv, och därför måste politiken in i frågan. Brandskyddsföreningen är en synnerligen lämplig aktör på området.

»Trä är en naturresurs som vi ska nyttja, men trä har brunnit i tusentals år och trä och vatten passar inte så bra ihop.«

Nummer 6—2015

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 6—2015.