Annons

Du är här

Striden om vattnet

Publicerad23 oktober 2015  Text Karin Wandrell

Forskning

Nu ska SP titta närmare på hur sprinklersystem på ett säkert sätt kan kopplas in direkt på de kommunala vattennäten. Idag skiljer sig bedömningarna mycket över landet om när och hur sprinkleranslutning och provning får ske.

Under de senaste åren har användningen av automatiska vattensprinkleranläggningar ökat. En orsak till detta är att de räddar både liv och egendom. Sprinklersystem används ofta vid brandskyddsprojektering för att sänka kraven på andra brandskyddsåtgärder och istället hitta mer flexibla lösningar. 

Sprinkleranläggningarnas vattenförsörjning tas ofta direkt från det kommunala nätet, ibland i kombination med tryckstegringspumpar. Det har både lett till en oro för att dricksvattnet ska bli kontaminerat och att det förekommer stora skillnader i VA-kontorens bedömning om när och hur sprinkleranslutning och provning får ske.

Vissa kommuner, till exempel Stockholm, tillåter anslutning och provning av sprinkler generellt. Andra har begränsat möjligheterna att ansluta sig. Göteborg har vissa restriktioner vid kapacitetsprov medan Mölndal helt förbjuder dem och dessutom har bestämt att alla sprinkleranläggningar med direktinkoppling så småningom ska bort. Däremot får man använda vattenledningsnätet om man installerar en egen cistern och pumpar. 

Svenskt Vattens jurister säger i sin publikation Avtalsförslag inom VA-området (P89) bland annat att »Huvudmannen är inte generellt skyldig att tillhandahålla vatten för brandbekämpning genom sprinkleranläggning.« Man rekommenderar också att det i avtalet ska framgå att huvudmannen inte garanterar vattentillgång samt vilka avgifter som ska betalas för huvudmannens extra kostnader för anslutning av sprinkleranläggningen. Något bland annat Mölndal med flera har tagit fasta på i sina beslut om att säga nej till direktinkoppling av sprinkleranläggningar.

– Kärnfrågan är kravet på fullskaliga kapacitetsprov som ska utföras varje år enligt gällande standard, SS-EN 12845, säger projektledare David Winberg, SP Fire Research.

Finns lösningar

I projektet Vattensprinkler, kapacitetsprov och kommunala vattenledningsnät kommer en arbetsgrupp bestående av externa experter att se över och utvärdera de tekniska lösningarna. Det innebär till exempel att se om kapacitetsprov kan utföras i mindre skala.

– Det skulle kunna göras genom mindre avtappningsprov som sedan kompletteras med databeräkningar. Ett annat sätt är att installera olika typer av flödesventiler som endast tillåter det maximala flöde som huvudmannen, VA-verket, har bestämt i förväg, säger David Winberg. Många bränder kan ju också kontrolleras med ett fåtal sprinklerhuvuden vilket ger ett lägre flöde än ett fullskaleprov. Men det förutsätter att försäkringsbolagen accepterar att det inte görs fullskaliga prov.

Ett grundläggande problem är att sprinkleranläggningar dimensioneras för höga flöden vilket kan göra att sediment i rören lossnar. Utan kontrollerad renspolning kan det ge konsumenterna en mindre uppskattad överraskning i form av brunt vatten i kranarna.

Andra problem som kan uppstå är att för snabb ventilstängning kan leda till att tryckstöten spräcker ledningar eller ventiler uppströms. I system med feldimensionerade pumpar kan det skapas undertryck uppströms som suger in föroreningar i ledningarna och slutligen kan undertryck i gamla ledningar leda till kollaps. 

– Men allt detta går att ordna genom olika tekniska system och utbildningar och det finns lösningar som vi gärna vill föra fram, säger David Winberg.

Olika klassificeringar

Idag finns det olika klassificeringar för vatten utifrån hur kontaminerat det är. Men än så länge är det oklart hur farligt sprinklervatten egentligen är. Även om vattnet är förändrat vad gäller lukt och smak är det möjligt att det inte överskrider gränsvärdena för dricksvatten när det gäller farliga ämnen. Skulle det visa sig att sprinklervatten hamnar i en lägre klass innebär det även lägre klass på återströmningsskydd vilket kan ge lägre tryckförlust.

– Vi ska därför titta på vattenkvaliteten och lägga upp en plan för hur vi kan utföra provningar så att det går att dra korrekta slutsatser, säger David Winberg

Ett annat spår är att se hur man kan prova pumparna utan att behöva ta vatten från vattenledningsnätet. En idé är att koppla in sig på en separat tank och pumpa runt vattnet där istället.

– Vår tanke är att hela tiden föra en diskussion med båda sidor, men det är SP som sammanställer slutrapporten. Vi har redan börjat med en inledande workshop där vi har träffat olika intressenter.

Sprinklerfrämjandet är initiativtagare till projektet och står också bakom en stor del av finansieringen tillsammans med FM Global i USA och International Fire Sprinkler Association (IFSA).

– Genom projektet hoppas vi kunna slå hål på de myter som finns och fastställa regler och rutiner, säger Gösta Holmstedt, vd för Sprinklerfrämjandet. En sak vi är överens om är att alla vill ha rent vatten. Göteborg har till exempel tagit fram ett flera sidor långt dokument med rutiner kring kapacitetsprov som skulle kunna användas som standard i alla kommuner.

Han har full förståelse för att det finns tveksamheter ute i landet och syftet är att visa att riskerna inte är så stora som många tror utan i princip obefintliga.

– Vi tar oron på allvar och lyssnar på alla parter. Uppstår det minsta tveksamhet så sätt stopp. Om kunden krånglar till det – ställ krav. Ingen kommun ska behöva uppgradera sitt kommunala vattennät för att klara av en sprinklerinstallation om de inte själva anser det vara viktigt.

En annan aspekt som Gösta Holmstedt tycker att det talas för tyst om är hur hårt ett förbud mot att direktinkoppla sprinkleranläggningar på de kommunala näten kommer att slå mot kommunerna. I Boverkets byggregler (BBR) finns sedan 2011 krav på sprinkler i vårdanläggningar.

– Inom projektet kommer det att göras en konsekvensanalys där man ser hur ett förbud kommer att slå för en kommun som planerar tio nya vårdanläggningar. Uppskattningsvis rör det sig om minst dubbla kostnaderna och Boverket menar att det är ett beslut som kommer att påverka alla kommuner och landsting. Vi hoppas att det kommer att finnas möjlighet för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att påverka i denna fråga.

David Winberg håller med och menar att det absolut viktigaste för kommunpolitiker är att ta sig en funderare över vad VA-verken faktiskt ska leverera när man skickar iväg sin beställning och att man tydliggör att man från kommunalt håll ser positivt på sprinklerinstallationer.

– Detta eftersom det i många fall faktiskt är kommunerna som bedriver verksamhet som kräver sprinkler. Dricksvattenkvalitén är alltid prio ett, men det finns tekniska lösningar som gör att det går att tillgodose flera behov samtidigt.

Brandskyddsföreningen tog redan 2007 fram SBF 142 – Anvisningar för anslutning av vattensprinkleranläggning till allmänt vattenledningsnät – där lämpliga krav för dessa anslutningar anges. 

– Flera av dessa är sådana som på nytt kommer att belysas, troligen bara med små justeringar. Göteborg har ju redan en hel del i sina anvisningar, säger Jens Hjort, rådgivare på Brandskyddsföreningen. Dessutom pågår för närvarande en revidering av SBF 120 där kraven för kapacitetsproven utförande ses över. Den kommer troligen att publiceras innan projektet är klart men vi lyssnar naturligtvis också på vad projektet kan komma fram till.

Referensgrupp Vattensprinkler, ­kapacitetsprov och kommunala vattenledningsnät

Följande organisationer och personer föreslås som referensgrupp i projektet:

  • Svenskt Vatten – Gullvy Hedenborg
  • Göteborgs Vatten – Katrin Steier
  • Säkert Vatten
  • SKL – Max Ekberg
  • MSB
  • Boverket – Caroline Bernelius Cronsioe/Anders Johansson
  • BIV
  • Sprinklerfrämjandet – Tomas Farestveit
  • Stockholm Vatten
  • Sprinklerfrämjandet/Besiktning.org – Lars Inge Jernhem
  • VVS-Installatörerna – Tord Wallin/Peter Buhler
  • Försäkringsbranschen –Pia Ljunggren
  • Luleå kommun – Stefan Marklund

Nummer 6—2015

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 6—2015.