Annons

Du är här

Tillsyn enligt LSO – en omöjlighet?

Publicerad23 oktober 2015  Text Sandra Danielsson

Debatt

Hur ser läget med tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor ut egentligen? Den frågan ställer sig brandingenjören Sandra Danielsson efter att ha gått igenom ett antal handlingar och utredningar om vilka brister och behov det finns.

Jag fördjupar mig just nu i de dokument av olika slag där tillsynens brister, behov och utmaningar berörs. Tanken är att sammanställa detta för att identifiera vad som behöver göras framöver. Det gäller både Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB)  tillsyn över länsstyrelserna och länsstyrelsernas tillsyn över kommunerna. Jag utgår från lag och förordning, förarbete, länsstyrelseinstruktion, departementsskrivelse, regeringsuppdrag, utredningen om branden på HVB-hemmet i Norrtälje, tillsynsutredningen, delar av skogsbrandsutredningen av Aud Sjökvist med flera. Återkommande teman är bland annat uppfattningar om bristande resurser på länsstyrelserna, avsaknad av sanktionsmedel och otydlighet i lagstiftningen. 

Knappa resurser

Visste ni att länsstyrelserna för något år sedan avsatte cirka sex årsarbetskrafter för samtliga länsstyrelsers tillsynsarbete? Det kommer man inte så långt med. I en skrivelse kommenteras det att resurserna är knappa, framförallt med hänsyn till att området samhällsskydd och beredskap är en kärnuppgift för länsstyrelserna som regleras både i länsstyrelseinstruktionen och i speciallagstiftningar. Man menar också att det handlar om att länsstyrelsen bör anpassa sin organisation och sina prioriteringar så att de svarar mot kraven som finns. Jag kan inte påstå att så verkar ha skett.  

Avsaknaden av sanktionsmedel är en annan sak som ständigt kommer upp. Det gäller i och för sig främst kommunens tillsyn över ägare och nyttjanderättshavare. Och visst är det konstigt att det kostar 2 000 kr att köra 1–10 km/h för fort på en 50-väg när det är gratis att ha brister i sitt brandskydd? Ja, jag vet att det går att ta beslut om föreläggande med vite. Men det görs inte särskilt ofta, är ett beslut som inte kan delegeras och behöver enligt MSB:s tillsynsvägledning föregås av diverse föregående steg. Det är inte riktigt jämförbart med rutinen att skriva ut en bot. Och det kan vara betydligt farligare att inte ha ett skäligt brandskydd än att köra för fort på en 50-väg.

En tredje sak som ofta kommer upp handlar om otydlighet i lagstiftningen. Jag var i riksdagen den dagen lagen beslutades och det fanns stora förhoppningar om att målstyrningen skulle göra underverk och att tydligheten gentemot den enskilde skulle leda vägen till ett bättre brandskydd. Men man kan ju fråga sig om formuleringarna om tillfredsställande och likvärdigt skydd, godtagbar tid och effektivt sätt, beskrivning av förmåga att genomföra räddningsinsatser samt den gamla slagdängan skäligt brandskydd har hjälpt arbetet framåt. Exempel på otydligheter, som enligt många gör att det är lätt att fastna i att tillsyna detaljer, är antalet saker (som tillsyner, olycksundersökningar, brandmän med mera) som det ska tas hänsyn till istället för helheten, som tanken var. Avsaknaden av praxis är också något som tas upp i detta sammanhang. Det finns få rättsfall och dessutom är det inte alla tillsyns­förrättare som har kännedom om och lyckas ta till sig dem som finns.

Så när denna inventering är gjord återstår bara det enkla jobbet att analysera och föreslå rätt åtgärder, skapa framtidens tillsynskoncept och implementera det för att säkerställa att tillsynen blir effektiv, likvärdig och rättsäker …

Sandra Danielsson
Brandingenjör

Nummer 6—2015

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 6—2015.