Annons

Du är här

Mot noll dödsbränder

Publicerad2 december 2016  Text Nathalie Borgman

Bostadsbränder

Brandforsks och MSB:s forskningssatsning för ökad kunskap om bränder i bostadsmiljö har nått halvtid. Läs mer om vad forskarna hittills har kommit fram till.

Rinkeby i slutet av juli 2009 – sex barn och en vuxen dör av röken i ett trapphus. Hade de stannat i lägenheten med stängd ytterdörr hade de förmodligen överlevt, istället försöker de fly. Branden orsakades av ett tygstycke som placerats över en lampa – och utredningen visar att inga eltekniska, konstruktions- eller andra fel framkallade händelseförloppet.

– Vi har mycket information om tekniska faktorer, säger Anders Lundberg från MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Däremot vet vi mindre om omständigheterna – för det krävs mer tvärvetenskaplig forskning. 

Branden i Rinkeby är en orsak till att MSB tillsammans med Brandforsk har satsat 23 miljoner kronor för att under fem år få fram ny kunskap om varför det brinner i bostäder, samt hur bränder kan förebyggas genom kunskap om särskilt utsatta grupper. Nu har drygt halva projekttiden gått och den 25 oktober samlades forskarteamen i Malmö för att berätta om arbetet hittills. 

För att kunna förebygga dödsfall krävs kunskap om vad som faktiskt kännetecknar en dödsbrand till skillnad mot bostadsbränder där ingen omkommer. Petra Andersson, SP, studerar MSB:s insatsstatistik och dödsbranddatabas och har hittills sett intressanta mönster. Dödsbränder är vanligtvis stora och inträffar ofta under natten eller tidig morgon, medan bostadsbränder är mindre och sker efter jobbet. Att dödsbränderna startar under natten kan hänga ihop med att de ofta börjar i sovrummet. 

– Av kända startutrymmen resulterar bränder som börjar i sängen, stoppade möbler eller kläder oftare i dödsfall, säger Petra Andersson. Den vanligaste brandorsaken är rökning.

Men många stoppade möbler hemma behöver inte betyda större risk för brand. Finn Nilsson från Centrum för personsäkerhet vid Karlstad universitet, har med hjälp av en enkät som skickades ut till 2 000 hushåll samt kompletterande data från SCB undersökt om alla löper lika stor risk för bostadsbränder. Svaret är nej.

– Det är stor skillnad på vilka som dör och var det brinner mest, säger Finn Nilsson. Individer med hög utbildning har exempelvis dubbelt så hög risk för brand i hemmet – men det betyder inte att de behöver mest hjälp från räddningstjänsten. 

Enligt det preliminära resultatet behöver exempelvis individer födda utanför Norden oftare hjälp jämfört med personer födda i Sverige. Låginkomsttagare behöver oftare hjälp jämfört med medel- eller höginkomsttagare och individer i flerfamiljshus oftare än boende i villa eller radhus. 

– Varför dessa grupper behöver mer hjälp är oklart – det kan bero på den tekniska, fysiska eller psykiska förmågan att släcka och upptäcka en brand eller spatiala faktorer, så som typ av boende eller antal individer i hushållet. Fortsättning följer helt enkelt.

Rätt insatts för rätt individ

Om du är man, över 60 år, bor ensam och ofta är berusad i hemmet är du kort och gott ett typexempel på riskfaktorer som gör att individer i bostadsbränder dör. 

– Att män och äldre dör har vi dock vetat i cirka 30–40 år, säger Anders Jonsson från MSB och Karlstad universitet. Och de dör av röken och inte branden – så om räddningstjänsten möter rök på en brinnande skadeplats är risken större att det handlar om en dödsbrand. 

Han har studerat uppgifter från dödsbranddatabasen, dödsorsaksregistret, obduktionsregistret och räddningstjänstens insatsregister för att få en mer flerdimensionell bild av dödsbränder. Han har bland annat identifierat scenarier där uppkomster som anlagd och rökningsrelaterad brand klustrats ihop med olika faktorer och socioekonomiska grupper. I det största klustret, som är rökningsrelaterat, är exempelvis många ensamstående rökare i åldern 45–64 år representerade.

– Det här är ett sätt att identifiera vilka som dör av vad, säger Anders Jonsson. 25 procent av olyckorna är så kallade slump­olyckor, men om hela 75 procent vet vi faktiskt väldigt mycket. Och här kan vi sätta in insatser som passar för dessa individer. 

Det är många faktorer som kan och behöver vägas in för att tolka och förstå risken för dödsfall vid bränder. Ragnar Andersson, Karlstad universitet och Per Nilsen, Linköpings universitet jobbar på ett försök till en sammanfattande modell. 

– Tidigare har vi trott mycket men nu vet vi att det främst är äldre, sjuka, funktionsnedsatta, missbrukare och ensamboende som dör, säger Ragnar Andersson. Och de dör på grund av hög sårbarhet, inte högre utsatthet för brand – det kan handla om tillfällig eller permanent oförmåga, medicinsk känslighet för hetta eller ensamboende utan hjälp. 

En fråga som de går vidare med är hur man kan förstå skadeförloppet som helhet. De kommer bland annat försöka tillämpa Haddons matris på bostadsbränder, en riskhanteringsmodell som innehåller en tidsaxel som delar in en händelse i faserna före, under och efter samt en axel som ser på händelsen ur olika förutsättningar, till exempel boende, fysisk byggnad, social miljö och potentiella tändkällor.

Brandfrekvens beror på var vi bor

Jerry Nilsson och Per-Olof Hallin från Malmö högskola, har tittat närmare på Sveriges tre största storstadsområden Stockholm, Malmö och Göteborg och jämfört skillnaderna i exempelvis insatsrapportering, brandförekomst och hur man kan bedriva och utvärdera brandsäkerhetsarbete i den socialt fragmenterade staden. 

– Vi måste dela in bostadsbränder i olika kategorier för att lära oss mer, berättar Jerry Nilsson. Vi har gjort den uppdelningen mellan anlagda bränder, mänskliga faktorn och tekniska fel.

Vidare diskuteras olika levnadsvillkor och riskfaktorer kopplat till de olika typerna av bränder. 

– Det finns ett tydligt samband mellan exempelvis anlagda bränder och familje­situation, utbildningsnivå, ekonomisk situation och boendesituation. 

Orsakssambanden kommer att förklaras närmare i en kommande rapport. 

Är säkra produkter lösningen?

Det finns många system och produkter för att förhindra bostadsbränder. Magnus Arvidson, SP, diskuterade eventuell utvecklingspotential för bland annat spisvakter, självsläckande ljus, jordfelsbrytare, boendesprinkler och brandvarnare. För- och nackdelar vägdes mot varandra och Magnus Arvidson tog upp den viktiga frågan: är en nollvision möjlig?

– Det går att påstå att det finns tekniska system och produkter som förhindrar eller försvårar uppkomst av brand. Om de används i större utsträckning och underhålls finns grund för att säga att antalet dödsbränder i Sverige skulle kunna närma sig nollvisionen. 

Men hur ska fler upptäcka de säkra produkterna? Han drar paralleller till andra områden, till exempel trafikområdet, där säkerhetsfunktioner så som exempelvis bilbälte, krockkuddar och autobromssystem idag är vedertagna. 

– De här funktionerna är så vanliga att vi knappt tänker på dem, fortsätter han. Flera biltillverkare har till och med gjort säkerhet till försäljningsargument – vilket är något att inspireras av. I framtiden kanske bostäder skulle kunna marknadsföras med brandsäkerhet!

Klädval spelar roll

Räddningstjänsten har under senare tid börjat göra hembesök till både allmänheten och riktade grupper, vilket ger helt nya möjligheter att rikta budskap till olika befolkningsgrupper. Marcus Runefors, Lunds universitet har studerat vilka åtgärder som är effektivast för olika grupper. Slutsatserna visar bland annat att vetskapen om att personen är rökare är väldigt viktigt vid hembesök, eftersom just cigaretter är en vanlig orsak till dödsbrand. Är personen över 85 år och rökare är flamskyddande kläder mycket effektivt.

– Det är så lätt för hemtjänsten att välja en annan klädhylla om de bara vet vilka material som är bäst – det är en liten, kostnadseffektiv åtgärd som kan ha avgörande inverkan på livet.

Andra slutsatser är att personer över 50 år verkar ha fyra gånger så hög risk att omkomma vid släckförsök jämfört med de under 50 år samt att effektiviteten hos brandvarnare avtar med åldern och gör som mest nytta hos män mellan 50 och 84 år. Att döma utifrån publikens frågor finns stort intresse och mycket att lära utifrån Marcus Runefors studie. En publikfråga rörde e-cigaretter – är det att rekommendera för äldre?

– Det skulle kunna vara bättre än vanliga cigaretter, säger Marcus
Runefors. Men hur ska vi få 85 åringar att börja röka e-cigg? 

Hur snabbt är snabbt nog?

Två nationalekonomer avslutade dagen med att presentera två pågående studier kring tidsfaktorn. Henrik Jardell från Karlstads universitet försöker i sin studie sätta exakta siffror på sambandet mellan kortare responstid och färre omkomna i bränder. 

– Responstiden är viktigast upp till fem minuter, säger han. Bor man långt ifrån räddningstjänsten kan man alltså inte räkna med att bli räddad av den. 

Förhoppningsvis kommer dock de samlade nya insikterna av hela satsningen leda till att fler räddas och färre dör i dödsbränder. Det spännande slutresultatet presenteras 2018.

»Tidigare har vi trott mycket men nu vet vi att det främst är äldre, sjuka, funktionsnedsatta, missbrukare och ensamboende som dör.«

Nummer 6—2016

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 6—2016.