Annons

Du är här

Varje pusselbit räknas vid individanpassat brandskydd

Publicerad2 december 2016  Text Lina Zommorodi

Bostadsbränder

Räddningstjänsten Östra Götaland har tagit fram en modell och struktur för arbetet med att säkra brandskyddet för riskutsatta personer och på så sätt minska antalet dödsbränder.

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. Det framgår av den nationella strategin för att stärka brandskyddet genom stöd till enskilda. Ändå sker det alltför ofta. Särskilt utsatta är äldre och personer med funktionsnedsättning, som är överrepresenterade i dödsstatistiken.

– Andelen äldre kommer att öka och en större andel av dessa kommer bo hemma. Om inget görs kring dessa människors brandsäkerhet, kommer antalet döda och skadade i bränder bli ännu högre än i dag, säger Cecilia Uneram, brandingenjör på Brandskyddsföreningen.

En ny studie som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, beställt och som presenteras i sin helhet vid årsskiftet, visar att 52 procent av Sveriges kommuner uppger att de arbetar med individanpassat brandskydd i någon form, men få har systematiska rutiner och kontinuitet i arbetet.

– Det är viktigt att kommunerna tar tag i frågan. Med den information som vi har idag går det att göra riktade åtgärder som ger effekt. På så vis blir det inga breda penseldrag utan resurserna kan läggas på rätt åtgärder, säger Cecilia Uneram.

Startat projekt

Under drygt tre år har säkrare boende varit ett fokusområde för Räddningstjänsten Östra Götaland, RTÖG. Men även om antalet bostadsbränder har minskat, så har antalet döda och svårt skadade ökat. De behövde helt enkelt göra ett omtag.

I våras drog RTÖG därför tillsammans med Cecilia Uneram igång ett projekt för att ta fram ett systematiskt arbetssätt kring individanpassat brandskydd i regionens fem medlemskommuner. Arbetet handlade om att skapa en modell och struktur för arbetet med att säkra brandskyddet för riskutsatta personer och därmed minska antalet dödsbränder.

– Det nationella målet är att antalet döda och svårt skadade vid bränder i bostadsmiljö ska minska med minst en tredjedel till år 2020. Men att bara tänka brandvarnare räcker inte. Då når vi inte den sista gruppen individer, de som inte har förmåga att reagera eller agera, säger Cecilia Uneram.

Arbetet startade med en inventering av vem som gjorde vad, goda erfarenheter och möjligheter till implementering. Stor vikt lades vid förankring och förståelse kring individanpassat brandskydd och riskgrupper, både i organisationen och i kommunerna.

Men för att få igång ett effektivt arbete krävdes ett tydligt beslut. Direktionen tog beslut i Östra Götaland och tog ärendet vidare till kommunerna.

– För att skapa förutsättningar för att arbetet ska fortgå över tid och inte vara beroende av eldsjälar och enskilda individer i en organisation, samt ge mandat och ekonomiska förutsättningar krävs övergripande politiska beslut som visar att det är en kommunal angelägenhet.

Kommunalt samarbete

Samarbete är en annan viktig nyckel till framgång. Processen för att skapa ett systematiskt arbete är omfattande, och inkluderar till exempel kartläggning av riskbilden, identifiering av aktörer och individer, planering av arbete, genomförande av åtgärder och utvärdering. Det innebär att många kommunala aktörer måste vara delaktiga och bidra med sin del för att tillsammans kunna få en korrekt överblick och erbjuda lämpliga åtgärder för ett bra brandskydd.

– Det är svårt med så många inblandade. Men det räcker inte med att bara få med biståndsbedömning för att nå en lösning. En annan förvaltning ansvarar för bostadsanpassningen medan en tredje gör hembesöken. Därför måste många vara inblandade, men utan ledning är det svårt att driva arbetet.

Samarbete är en utmaning, och här rekommenderar Cecilia Uneram ett forum för enkel samverkan, till exempel en riskhanteringsgrupp som gör det lättare att lyfta frågan.

– Det finns inga standardsvar eller färdig­a arbetssätt eftersom alla kommuner är organiserade på olika sätt och det behövs lokal anpassning av arbetet med individanpassat brandskydd. Sedan får man hitta lösningar under resans gång och leta bra vägar med sikte på vad man vill uppnå.

Utökat uppdrag

De goda erfarenheterna från projektet har lett till att Cecilia Uneram i Brandskyddsföreningens regi nu startar upp projektet Brandskydd i boendemiljö.

– Vi ser en möjlighet att driva opinion,
sätta normer och ta fram modeller för certifiering.

Första steget handlar om att initiera nationella frågeställningar för djupstudier och forskning. Till nyår hoppas de ha lanserat en app för gemensam registrering av hembesök som görs över hela landet. Den riktar sig i första hand till räddningstjänsten, men ska också kunna användas av till exempel hemtjänsten.

– Vi behöver få in data kring brandskydd för att se vilka förutsättningar som finns. Det behövs tydlig kartläggning och identifieringsarbete för att hitta och nå riskindivider för att vidta åtgärder.

Målet är att på sikt kunna ta fram utbildningsmaterial för skolor som utbildar yrkesgrupper som i sina framtida arbeten kommer att verka i andras hem, däribland socionomer, audionomer och hemtjänstpersonal.

– Vi behöver nå ut till utbildningar för att öka medvetenheten kring brandskydd. Därför skulle ett bra utbildningspaket riktat till eleverna vara värdefullt.

Tips för effektivt arbete kring individanpassat brandskydd

  • Tydligt politiskt beslut
  • Tillsätt resurser i form av tid och pengar på åtgärder
  • Satsa på enkla rutiner
  • Samarbete är en framgångsfaktor

Vad kan kommuner göra?

  • Kartläggning av riskgrupper
  • Identifiering av riskindivider 
  • Bedömning och eventuellt omedelbara åtgärder 
  • Rapportering 
  • Genomförande av åtgärder

Andra regioner som arbetar med individanpassat brandskydd

Karlstadsregionen har arbetat med individanpassat brandskydd sedan 2009. Räddningstjänsten satsar främst på utbildning för de som möter riskutsatta personer dagligen och att stödja dem angående lämpliga brandskyddsåtgärder. Karlstad kommun har satsat stort på mobila släcksystem som placeras ut hos riskindivider.

Räddningstjänsten Syd är den organisation som har kommit allra längst med kombinationen hembesök och fördjupade hembesök (individanpassat brandskydd). De inledde med ett politiskt beslut i Direktionen följt av en skrivelse till kommunerna. Rsyd har arbetat med intern utbildning, anpassad utbildning till de yrkesgrupper som jobbar i hemmet och checklistor. De har samma checklista för räddningstjänsten och biståndshandläggare/arbetsterapeuter. Under arbetet har insikten om egen kompetens inom organisationen blivit tydlig och de har anställt en socionom som Seniorsamordnare. Varje distrikt inom Rsyd har en senioransvarig i varje kommun som samverkar och genomför regelbundna möten.

Brandskydd hemma

Brandskyddet i bostäder bygger på att den som vistas där har en egen förmåga att reagera och agera. Många äldre bor i flerbostadshus med bristande till- och frångänglighet och sett utifrån deras behov även bristande brandskydd. För bostäder är fönster acceptabelt som utrymningsväg men den boende förväntas själv klättra ner via räddningstjänstens stege. Även om problemet har uppmärksammats och man i allt fler kommuner har byggt exempelvis seniorbostäder och trygghetsbostäder, missar man ofta just brandskyddet.

Regelverket för brandskydd i bostäder tar inte hänsyn till bristande förmåga. Många får idag hjälp med att anpassa sitt hem till de egna förutsättningarna utifrån aspekter som till exempel tillgänglighet. Men få kommuner har med brandskyddet i biståndsbedömningen, trots att det finns bra och ofta enkla lösningar som kan ge äldre ett individanpassat brandskydd. 

Nummer 6—2016

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 6—2016.