Annons

Du är här

Vasamuseet besöks sommartid dagligen av 2 000 besökare, vilket gör det till en utmaning med utrymningsövningar.

I huvudet på en brandskyddsledare

Publicerad3 november 2017  Textmup

Branschen

Första dagen avslutades med en snabb inblick i fem brandskyddsledares vardag och vilka fördelar och utmaningar de mötte på sina respektive arbetsplatser.

Per Karlsson, säkerhetssamordnare på Statens Marina Museer:

Sommartid besöks Vasamuseet i Stockholm dagligen av 2 000 besökare. Ofta handlar det om stora grupper turister som talar många olika språk och har ett pressat schema. Det gör det omöjligt att ha en utrymningsövning under öppettid utan den måste istället planeras och genomföras när museet är stängt.

– Det är svårt att få ihop 2 000 övningsbesökare, säger Per Karlsson. Vi har försökt allt, men ännu inte lyckats.

Vasaskeppet består av gammal ek som besprutats med PEG, polyetylenglykol, för att konserveras vilket ger snabbare ytspridning vid en brand.

– Fördelarna är att vi har ett bra byggtekniskt brandskydd och sprinklade utrymningsvägar. Den stora volymen och höga takhöjden gör också att det tar lång tid att nå kritiska förhållanden.

Organisationen består av ansvarig tjänsteman plus larmansvarig, utrymningsledare och övrig personal. I planeringen ingår att öva organisationen två gånger per år, systematiskt brandskyddsarbete och att ha ett talat utrymningsmeddelande med engelska som förstaspråk.

– Vi samövar också med räddningstjänsten på Östermalms och Johannes stationer där vi tränar överlämning och orientering följt av en gemensam utvärdering. Det gör att vi lär känna varandra vilket är bra i en krissituation.

Anders Carlsson, brandspecialist på Fastighetskontoret, Stockholms stad:

En utmaning för Fastighetskontoret har varit hur man ska skapa likvärdigt brandskydd i en brokig samling byggnader.

– Vi har löst det genom att hitta minsta gemensamma nämnare vilket i vårt fall är försäkringsvärdet. Alla byggnader med ett värde av över 50 eller 100 miljoner kronor ska ha samma typ av brandskydd oavsett hur de ser ut. För byggnader som kräver en skriftlig redogörelse gäller också att hela huset ska dokumenteras mycket tydligt tekniskt.

Hittills har man inte tittat så mycket på kulturklassade byggnader. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader kan få tre olika klassificeringar – blått, grönt och gult. Blå klassificering innebär att inga ingrepp i byggnaden får göras som ur kulturhistorisk synvinkel är ovarsamma, negativa för stadsbilden eller som förvanskar kulturhistoriska värden vilket gör det svårt att sätta in brandtekniska system.

– Men vi för bra samtal och kommer att få göra vissa saker även där vilket är bra, säger Anders Carlsson.

Inga-Britt Andersson, säkerhetsstrateg på landstinget Uppsala:

Region Uppsala består av åtta kommuner med totalt 360 000 invånare i länet. 2017 slogs Landstinget i Uppsala län och regionförbundet ihop till en och samma organisation som arbetar med såväl hälso- och sjukvård som kollektivtrafik, kultur och regional utveckling i Uppsala län.

– Organisatoriskt sett är det en fördel att vi har en säkerhetschef eller säkerhetssamordnare i varje förvaltning som ur en strategisk synvinkel kan fungera som controller funktion, säger Inga-Britt Andersson. Vi har ett bra samarbete fastighetsägare och är en egen förvaltning inom region Uppsala.

Det som fungerar bra tycker hon är egenkontrollerna och att man har interna säkerhetsombud och driftpersonal. Utmaningarna är den stora omsättningen på personal, bemanning och resurser samt att olika yrkeskategorier har svårt att avsätta tid till utbildning.

Erik Nilsson, säkerhetschef på Örebro universitet:

Det som fungerar bra är samarbetet med fastighetsägaren, resurstilldelningen och egenkontrollen som har lagts ut på väktare som ser till att göra den under ordinarie rondering.

– Verksamhetsdelen arbetar med brandskyddsorganisation, utbildning av personal, rutiner och regler. Vi har också övningar främst när det gäller utrymning och egenkontroll.

För Erik Nilsson är den stora utmaningen att ett universitet är en mycket hierarkisk organisation med många starka viljor och åsikter.

– I labbet finns det till exempel en inbyggd ovilja till samordning. Utbildare och forskningspersonal anser sig inte ha tid för utbildning och studenter har inte närvaroplikt. När det gäller utrymningsorganisationen så rör det sig folk här dygnet runt. Den användbara personalen jobbar bara dagtid vilket gör att det inte alltid finns utrymningsledare på plats.

Peter Sjöström, Technical Manager på Tetra Pak i Skåne:

Eftersom anläggningen räknas som farlig verksamhet ska den ha skälig beredskap som ett komplettment till kommunal räddningstjänst.

– Vi har en kylcentral med sju ton ammoniak som ligger mitt i anläggningen. Mardrömmen är att det skulle uppstå ett läckage i de utanpåliggande rören. Tillsammans med Räddningstjänsten Syd har vi gått igenom de speciella risker som finns, tagit fram instruktioner och verktyg och tittat på vad vi behöver hjälp med och hur vi kan stötta räddningstjänsten.

Tillsammans har man haft flera gemensamma övningar vilket har fungerat mycket väl och bidragit till att bygga bra relationer.

– Vi har också tittat på brandsäkerhet under byggprocessen och har sammanställt ett dokument med generella regler, organisation, utrymning, heta arbeten med mera vilket har lett till att vi har fått bättre brandskydd under ombyggnadsprocessen.