Annons

Du är här

Grenfell Tower-fasader finns i Sverige

Publicerad1 mars 2018  Text Ville Bexander

Debatt

De brandfarliga fasaderna måste åtgärdas nu. I morgon kanske det är försent. Ville Bexander uppmanar till både självrannsakan och civilkurage från de som vet vilka byggnader det gäller.

Vid ett seminarium på Brandskyddsföreningen presenterade brandkonsultföretaget Briab en inventeringsstudie av fasader i Sverige. Via en enkätstudie hade de frågat brandkonsulter, bygghandläggare, fastighetsägare och räddningstjänster om de kände till om det fanns ”Grenfellfasader” i Sverige. Av de drygt 100 anonyma svar som kom in kände elva personer till att denna fasadlösning förekommer. Fyra av de svarande kunde dessutom beskriva både fasadbeklädnadens och isoleringens brandegenskaper i fyra olika byggnader. I England ingår dessa fyra fasadkonfigurationer i det omfattande testprogram som startades efter Londonbranden och i de brittiska proven har alla ”våra” fyra fasadlösningar underkänts. Det finns alltså minst fyra byggnader i Sverige med en ”Grenfell-fasad” – förmodligen flerdubbelt fler. Och fyra dödsfällor är fyra för många.

Hur är det möjligt?

Vi tar det från början: Om du ska bygga en fasad till en byggnad högre än två våningar kan du välja att bygga med obrännbara eller brännbara material. Väljer du brännbara material bör du göra ett fasadbrandtest för att verifiera att fasaden klarar föreskriftskraven. Men eftersom kravet på fasadbrandtest är skrivet som allmänna råd i Boverkets byggregler, kan du istället välja att analytiskt verifiera att föreskriftskravet är uppfyllt. Det du då måste bevisa är att fasaden har lika bra, eller bättre, brandegenskaper än en fasad som klarar brandprovningen.

Ingen av de fyra fasadlösningar vi har fått kunskap om kan ha testats i Sverige. Då hade de underkänts. Den troligaste förklaringen är att brandkonsulter genom analytisk dimensionering konstaterat att de ingående materialen i fasaden borde klara föreskriftskraven och därmed bedömt att en provning inte behövs. Nu i efterhand kan man konstatera att bedömningarna har varit felaktiga. Facit avslöjades obarmhärtigt i somras i Kensington, London.

I England har man hittills hittat 294 olagliga fasader. Förmodligen har även de brittiska brandkonsulterna gjort liknande bedömningar som de svenska. Detta grundar sig i ett systemfel där den konsult som projekterar och godkänner den billigaste lösningen premieras av byggherrarna. Om någon har konstaterat att en viss fasadkonstruktion inte behöver genomgå en dyr brandprovning blir det i praktiken omöjligt för de konkurrerande konsultföretagen att kräva en provning. Om de gör det är risken stor att uppdraget går till någon annan. På det här sättet kan tveksamma lösningar bli vedertagna – om bara tillräckligt många hänger på trenden. Resultatet av denna tankelapsus resulterade i förlusten av 71 människoliv och kostnaden, bara i Storbritannien, uppskattas uppgå till en miljard pund.

Dags att ta ansvar

Det är inte bara brandkonsulter som ska rannsaka sig själva. Det händer nämligen också att byggherrar och fastighetsägare avstår från att anlita brandkonsulter vid till exempel fasad-renoveringar. Om då inte byggnadsnämnd eller räddningstjänst utövar den mest grundläggande myndighetskontrollen i byggprocessen, nämligen att kontrollera kompetensen inom byggherrens organisation, finns risken att brandskyddsaspekterna helt försvinner i projektering, byggande och kontroll.

Den svenska inventeringsstudien presenterade också hur olika aktörer bedömde sin egen kunskap om brandskydd i fasader. Brandkonsulterna uppskattade sin kunskap som goda medan byggnadsinspektörerna bedömde sin kunskap som lägre. Vår bedömning är att fastighetsägare och räddningstjänst inte heller har samma kunskapsnivå som brandkonsulterna. Detta kunskapsövertag medför ett ansvar.

Ansvar innebär, enligt vårt sätt att se det, att rätta till de fel som begåtts. Nu är det ett gyllene tillfälle att axla ansvaret. Det är nu vi fått kunskapen om att denna fasadlösning inte är säker. Det är nu de brandfarliga fasaderna måste åtgärdas. I morgon kanske det är för sent.

Ville Bexander

Expert Brandsäkerhet,
Brandskyddsföreningen

Nummer 1—2018

BrandSäkert 1 2018 omslag
Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 1—2018.