Annons

Du är här

Ny forskarskola för räddningstjänsten

Publicerad10 april 2018  Text Karin Aase

Utbildning

Brandforsk, Brandskyddsföreningen och MSB startar en ny forskarskola för att få fler doktorander med erfarenhet från praktiskt arbete inom räddningstjänsten.

Besöker du de stora sjukhusen i Sverige idag träffar du garanterat både läkare och sjuksköterskor som både praktiserar och forskar. Samma sak inom skolans värld där det inte alls är ovanligt att till exempel rektorn eller specialpedagogen har en forskarutbildning. Men bland de tusentals personer som jobbar inom svensk räddningstjänst är det ytterst ovanligt att ha disputerat.

– Visst, det forskas mycket inom brand i Sverige, men forskarna sitter på sitt håll och ger ut rapporter samtidigt som medarbetarna i räddningstjänsten ofta har en pressad vardag där det inte finns tid att läsa forskningsrapporter, än mindre att omvandla den teoretiska kunskapen till praktik, säger Thomas Gell, kanslichef för Brandforsk.

Samtidigt förändras samhället på ett sätt som påverkar även räddningstjänsten. Ny teknik som till exempel solceller innebär nya förutsättningar för släckarbetet, samma sak med högre och mer välisolerade hus. Dessutom betyder en åldrande befolkning med många äldre som bor hemma en annan riskbedömning än tidigare. Och utvecklingen går fort.

– Allt sammantaget gör att räddningstjänsten inte längre kan förlita sig enbart på beprövad erfarenhet utan måste bli mer kunskapsintensiva för att hänga med i allt nytt. Och då måste vi ha mer kunskapsöverföring mellan forskning och praktik.

En fot i varje värld

För att bidra till att nå det målet startas i januari 2019, för första gången inom brandsäkerhetsområdet, en forskarskola i regi av Brandforsk, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och Brandskyddsföreningen. Deltagarna ska vara praktiker som forskar på halvtid om ämnen som på olika sätt rör räddningstjänstens verksamhet, samtidigt som de fortsätter sin vanliga anställning på halvtid.

– Jag tänker att det inte är rapporter utan människor som förmedlar kunskap och om vi kan utbilda doktorander som jobbar vidare inom räddningstjänstens verksamhetsområden och därmed har en fot i varje värld så ökar chansen att kunskap vandrar däremellan, säger Thomas Gell.

Och det handlar inte bara om att praktikerna ska lära sig av forskarna.

– Tvärtom, lärosätena har en genuin brist på doktorander med erfarenhet från praktiskt arbete inom räddningstjänsten, samtidigt som praktikerna jag möter ser det som en absolut nödvändighet att bli mer forskningsnära. Så vi har mött mycket intresse från båda världarna och båda ser också att de har mycket att vinna på ett sådant här initiativ.

Förhoppningen är att under våren 2018 få in intresseanmälningar så att en grupp på cirka tio doktorander kan påbörja sin utbildning vid årsskiftet 2018/2019.

– Vi ser en stor fördel med att det inte bara är en person som gör det här som ensam doktorand, för om du jobbar halvtid och forskar halvtid är risken att du blir ganska ensam i din situation. Här tänker vi att själva styrkan med forskarskolan är att man blir del i en grupp som bildar ett nätverk att byta erfarenheter inom.

Mer användbara resultat

Målgruppen för forskarskolan är personer som idag är anställda inom kommunal räddningstjänst, men Thomas Gell är noga med att påpeka att utbildningen inte bara vänder sig till brandingenjörer.

– Självklart kommer de förmodligen att vara en stor kategori, men vi vill inte begränsa oss. Personen kanske idag jobbar som säkerhetssamordnare, eller är brandman med en helt annan akademisk grundexamen. Det viktiga är att man vill forska inom ett område som rör brandsäkerhet eller räddningstjänstområdets verksamhet, det kan till exempel vara en socionom som vill titta närmare på anlagda bränder. Mångfald i gruppen är bara intressant.

Men det är inte bara doktoranderna som förväntas komma med ämnen att forska kring, även de deltagande lärosätena kan ha tankar om vad som behöver undersökas närmare.

– Det viktiga är att vi genom forskarskolan förmodligen kan hitta mer praktiknära forskningsfrågor som är som skavsår i vardagen. Sedan tror jag också att om det är praktiker som kommer in och lär sig forskningsmetodik så blir deras resultat mer användbara, för ibland tenderar yrkesforskare att bara skriva för andra forskare.

Och Thomas Gell ser ännu fler positiva effekter för brandsverige.

– Det första är att det kan det leda till fler forskande förebilder inom räddningstjänsten. Jag tror att en förklaring till att det idag är så ovanligt med disputerade personer där är att det inte finns någon tradition av att jobba på det sättet.

För det andra hoppas Thomas Gell att intresset för forskarskolan ska bli så pass stort att det inte bara blir en engångshändelse.

– Eftersom alla branscher behöver bli mer forskningsnära för att framtidssäkra sig hoppas jag att det här ska leda till att det blir naturligt även inom räddningstjänsten att hela tiden ha ett par doktorander på gång.

Vill du gå Forskarskolan?

Nummer 2—2018

BrandSäkert 2 2018 omslag
Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 2—2018.